Allt fler kärlmissbildningar kan åtgärdas med nya metoder

Alltfler medfödda kärlmissbildningar kan åtgärdas med nya behandlingsmetoder som oftast genomförs i lokalbedövning och där patienten till skillnad från kirurgi slipper bestående ärr. På Akademiska sjukhuset utfördes 64 sådana behandlingar i fjol, jämfört med 19 för fyra år sedan. Hittills i år har 105 behandlingar utförts. I åtta fall av tio remitteras patienterna hit från andra delar av landet, främst från sjukvårdsregionen och norra Sverige. 

– Det rör sig om ovanliga tillstånd och många patienter upplever att de ”hamnat mellan stolarna”. Många har inte fått en korrekt diagnos, genomgått flera operationer och nästan gett upp hoppet, säger Pär Gerwins, överläkare på interventionsradiologiska enheten på Akademiska sjukhuset.

Kärlmissbildningar är medfödda missbildningar i olika blodkärl. De är ofta små vid födseln men växer successivt och försvinner inte. Det vanliga är att tillståndet förvärras med tiden. De senaste åren har ultraljud, magnetkameraundersökning (MRT) och avancerade interventionsradiologiska operationssalar bidragit till ökad precisionen i diagnostik och möjligheter att behandla allt svårare fall av venösa, lymfatiska och arteriovenösa missbildningar.

En behandlingsmetod som vinner terräng är perkutan sklerosering. Metoden används för behandling av venösa och lymfatiska kärlmissbildningar. De venösa är medfödda åderbråcksliknande ”vennystan”, medan de lymfatiska är vätskefyllda cystor som varierar från mycket små till stora.

– Fördelen med sklerosering är att behandlingen sker med lokalbedövning, och till skillnad från kirurgiska ingrepp slipper patienten bestående ärr, säger Pär Gerwins.

Vid sklerosering letar man rätt på missbildningen med ledning av magnetkamera och ultraljud. Därefter sprutar man via en tunn nål in kontrastmedel blandat med ämnen som retar missbildningens insida. Effekten blir att den skrumpnar ihop genom en sårläkningsprocess där förändringen ersätts av bindväv. Ingreppet, som kräver stor precision, görs i ett ultramodernt interventionslaboratorium. Oftast behövs tre till fem behandlingar med några månaders intervall.

Kärlmissbildningarna kan förekomma i alla kroppsorgan, men vanligast är hud och muskler. Förutom att vara smärtsam kan missbildningen vara handikappande och ibland kosmetiskt störande. Patienterna får oftast symptom tidigt i livet, men en del missbildningar upptäcks först i vuxen ålder.

– Missbildningar i exempelvis andningsvägarna, hjärnan eller i anslutning till ögat kan vara riktigt besvärliga och potentiellt livshotande. Under senare år har både nya ämnen och sätt att injicera dessa utvecklats. Detta har gjort att vi nu kan behandla missbildningar som bara för några år sedan ansågs omöjliga att komma till rätta med, konstaterar Pär Gerwins.

Mer information:

Pär Gerwins, överläkare och professor i vaskulärbiologi, 073-984 82 07
Per Pöder, koordinator inom interventionsradiologi, 018-611 91 57
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Fakta: Centrum för kärltumörer och kärlmissbildningar

* Ingår i bild- och funktionsmedicinskt centrum, med mottagning och interventionslaboratorium.
* Opererar årligen ett hundratal patienter för medfödda missbildningar i olika blodkärl, merparten är barn och unga vuxna under 30 år.
* I teamet som bedömer patienterna ingår bland andra röntgenspecialister, kärlkirurger, plastikkirurger, barnkirurger, barnortopeder, hudläkare och öron-näs-halsläkare som regelbundet har multidisciplinära ronder.
* De vanligaste kärlmissbildningarna är kapillära, venösa och lymfatiska (lågt blodflöde), men även arteriovenösa (högt blodflöde) missbildningar förekommer.
* Vanligaste kärltumörerna är så kallade hemangiom (smultronmärke) som uppträder strax efter födelsen och försvinner spontant innan barnet är sju år. Mer ovanliga kärltumörer är kongenitala hemangiom ( RICH och NICH), KHE och Tufted angioma.