Ny behandling mot MS testas på bred front

För bara ett decennium sedan betraktades den neurologiska sjukdomen MS (multipel skleros) som obotlig. Tack vare en ny kombinationsbehandling med cytostatika och blodstamcellstransplantation kan sjukdomsförloppet hejdas mycket effektivt. Hittills har ett trettiotal svenska patienter med aggressiv MS behandlats. Nu startar en större internationell studie där neurologkliniken på Akademiska sjukhuset medverkar.

– Vi har inlett en första jämförande studie tillsammans med neurologer i Brasilien, Canada och USA, där hälften av patienterna får en mildare cytostatika än tidigare i kombination med blodstamcellstransplantation, med lägre risk för allvarliga biverkningar. Övriga i studien får traditionell immundämpande behandling, säger Jan Fagius, överläkare på neurologen vid Akademiska sjukhuset, som 2004 var först i Skandinavien om att introducera den nya kombinationsbehandlingen mot MS.

I Sverige insjuknar cirka 400 personer i MS varje år, flertalet är i 20-40-årsåldern. De första sjukdomstecknen är ofta syn- och balansrubbningar, försämrad känsel och domningar i ben och armar. Lite förenklat kan man säga att immunsystemet hos de drabbade är ”felprogrammerat”. Till en början kommer sjukdomen ofta i skov, med mellanperioder utan symtom.

De senaste åren har behandling med en viss form av så kallade monoklonala antikroppar ansetts vara mest effektiv, där fokus är att dämpa immunsystemet. Den nu aktuella behandlingen innebär att man helt slår ut patientens immunförsvar med cytostatika och sedan ersätter det med ett nytt genom blodstamcellstransplantation.

För majoriteten av de 18 MS-patienter som hittills behandlats på det nya sättet på Akademiska sjukhuset har sjukdomsaktiviteten helt stoppats och flertalet har återhämtat sina funktioner starkt. Det handlar om unga personer i 20-årsåldern med en elakartad form av MS, med svåra skov tätt på varandra, och flertalet har varit sjuka en kortare tid.

– Det finns både hälsomässiga, mänskliga och ekonomiska vinster med den nya behandlingen. Den ges vid ett tillfälle och därefter slipper patienten påminnas om sin sjukdom genom regelbundet återkommande behandlingar. Behandling med monoklonala antikroppar kostar cirka 240 000 kronor per år och måste ofta ges under flera år medan stamcellsproceduren medför en engångssumma på 400 000 kronor. Förhoppningsvis kan det nya sättet att angripa sjukdomen nu få större spridning globalt, säger Jan Fagius.

Hittills har cirka 600 patienter runtom i världen behandlats på det nya sättet, varav uppemot 300 med MS. Även patienter med andra autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism (RA), SLE och juvenil RA (ledgångsreumatism hos unga) har erbjudits behandlingen.

Mer information:

Jan Fagius, docent, överläkare på neurologkliniken, 018-611 50 32
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21