Nytt läkemedel mot njursvikt testas i internationell studie

Alltfler personer som insjuknar i njursjukdom vid typ 2-diabetes har även inflammation. Som ett av fyra centra deltar Akademiska sjukhuset i en stor internationell klinisk studie där man ska utvärdera ett nytt antiinflammatoriskt läkemedel. Målet är att färre ska insjukna i hjärt-kärlsjukdom och svår njursvikt. Studien uppmärksammas med anledning av internationella njurdagen den 8 mars, en årligt återkommande hälsokampanj som i Sverige fokuserar på att en av tio svenskar har nedsatt njurfunktion.

– Förhoppningen är att färre svårt njursjuka med diabetes ska utveckla hjärt-kärlsjukdom och dialyskrävande njursvikt. Om allt går vägen kan vi ha ett nytt behandlingsalternativ redan 2015, säger Bengt Fellström, professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och överläkare som leder patientstudien på Akademiska sjukhuset.

Detta är en så kallad fas 3-studie, vilket innebär att en stor patientgrupp får det nya preparatet samtidigt som man jämför utfallet med en grupp som får placebo. Resultaten av den förra studien, då man studerade dosering och eventuella biverkningar, förlöpte mycket väl och publicerades förra sommaren i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.

– Detta är första gången som man har sett att skadan på njurfunktionen bromsats upp hos diabetiker med allvarligt nedsatt njurfunktion. Om vi kan förhindra att svårt njursjuka hamnar i dialys är mycket vunnet, både ur ett mänskligt och medicinskt perspektiv, menar Bengt Fellström.

I januari startade rekryteringen av patienter på Akademiska sjukhuset. Totalt kommer cirka 2 200 patienter att ingå i studien, varav 300 i Europa. Hälften av patienterna kommer att få den aktiva anti-inflammatoriska substansen, hälften placebo, och resultaten beräknas vara klara om två år.

Både den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och den europeiska motsvarigheten EMEA har ställt hårda krav. Förutom förbättrad njurfunktion måste man bevisa att det nya läkemedlet bromsar njursvikten så pass mycket att patienten slipper dialys och hjärt-kärlkomplikationer.

Blodtrycket regleras i hög grad av njurfunktionen och ett förhöjt tryck påverkar kärlen både i hjärta och hjärna. Bengt Fellström betonar att njursjuka som går i dialys löper 50 till 100 gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än icke njursjuka, och att risken ökar redan vid måttligt nedsatt njurfunktion.

Mer information:

Bengt Fellström, professor och överläkare i njurmedicin, 018-611 43 48
Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21