Forskning visar: Impregnerad furu i topp

Svenskt NTR-klassat impregnerat trä står sig bra jämfört med likvärdiga produkter. Det gäller såväl fysisk som estetisk hållbarhet.

– Resultatet bör väcka intresse hos alla som föreskriver och beställer trä som till exempel upphandlare. Det borde även väcka intresse hos konsumenter. Det finns pengar att spara genom att göra rätt långsiktiga val, säger Fredrik Westin, vd på branschorganet Träskyddsföreningen.

Vid Sibbarps badplats strax norr om Öresundsbron utanför Malmö, där det ofta blåser rejält och emellanåt regnar horisontellt, har Malmö gatukontor i samarbete med RISE, Research Institutes of Sweden, genomfört en fältstudie av hur trallvirke i olika material och fabrikat på två bryggor står sig över tid. Två bryggor med dessa material installerades 2013, och 2019 har resultaten utvärderats. NTR-märkt impregnerat trä står sig mycket bra.

Jöran Jermer, tidigare sektionschef vid RISE, och numera oberoende konsult och ansvarig för den senaste inspektionen konstaterar att det börjat utkristallisera sig vilka material som är direkt olämpliga eller tveksamma att använda i utomhuskonstruktioner som bryggor, gångdäck och altaner.

– Det handlar dels om material som ger upphov till sprickbildningar och där utstickande flisor kan ge skador på bara fötter, dels om material som uppvisat tidiga rötskador.
Fredrik Westin noterar att NTR-klassificerat impregnerat trä ligger i toppskiktet bland de jämförda trämaterialens beständighet.

– Det är ett viktigt resultat utifrån både ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Träprodukter som stöds av oberoende kontroller vinner i längden. Det är resursslöseri med skattepengar och privata plånböcker att bortse från dessa fakta.

Hela Rappoten fins nedan och på Träskyddsinstitutets hemsida.

Faktaruta: Detta visar den 4:e rapporten i den pågående studien:

Studien exponerar olika trä-, plast- och kompositmaterial sedan 2013 vid två bryggor vid Sibbarps badplats i Malmö strax norr om Öresundsbron.

• Studien har pågått 77 månader vilket endast är en mindre del av den förväntade livslängden hos de exponerade materialen. Försöken är planerade att fortsätta i många år till.
• Rötskador har efter 77 månader observerats på samtliga plankor impregnerade med Organowood. Huruvida rötskadorna beror på dålig impregnering med undermålig inträngning och/eller upptagning av kiselprodukt eller på dålig rötskyddseffekt eller på en kombination av de båda har inte med säkerhet kunnat fastställas.
• Rötskador har även observerats på plankor av Sioo-behandlad gotländsk furukärnved, där angrepp uppkommit i kvarsittande splintved. Fläckvisa rötangrepp förekommer på robinia och ek.
• Ek har eroderats förhållandevis kraftigt och även robinia har visat sig särskilt utsatta för ogynnsam sprickbildning. Samtliga trämaterial med rillad yta har också utsatts för viss sprickbildning i rillorna. För bryggor, gångdäck och altaner, där folk ofta vistas barfota avråds därför för användning av material, inklusive rillat, som ger upphov till stor sprickbildning.
• Begynnande rötangrepp rund skruvskallar observerades efter ca 40 månader i jättetuja (Western red cedar) och roble.

Material som ingår i studien

• I studien har ingått 19 olika trä-, plast- och kompositmaterial.