Hur kan vårens arbetssituation påverka framtidens arbetsliv?

Våra medlemmar är stolta över sin ovärderliga arbetsinsats under de gångna månaderna. Och det med rätta! Samhällsviktiga funktioner har upprätthållits och många av våra medlemmar har äventyrat sin hälsa för att göra sitt jobb trots risken för smitta, medan andra tvingats till en snabb omställning till ett digitaliserat arbetssätt på distans. Hur kommer dessa erfarenheter påverka framtidens arbetsliv efter Covid-19? Och hur ska arbetslivet vara organiserat framöver? Dessa frågor har cirkulerat i vårt arbete på Fackförbundet ST. Därför gjorde vi slag i saken och skickade ut en enkät till förbundets medlemmar. Vi ville ta reda på hur Covid-19 påverkat STs medlemmars dagliga arbetsliv, vad tycker de om att arbeta på distans, hur många kan och gör det? Därför blev vi inte förvånade när Dagens Nyheter häromveckan publicerade en artikel om att varannan statligt anställd arbetar på distans.

I vår undersökning blev det tydligt att de av STs medlemmar som kan, tycker om att arbeta på distans. 94 procent tyckte att det har fungerat bättre, mycket bättre eller som förväntat och så många som 23 procent anser att det inte finns några nackdelar med distansarbete. Det som STs medlemmar saknar är sina kollegor och de upplever att det är svårt att skilja mellan arbete och fritid. Chefer tycker att det är svårare att fånga upp ohälsa hos sina medarbetare.

Vad är det då som är så positivt med distansarbete? Det som främst lyfts är ökad självständighet, färre avbrott, möjligheten att styra sin arbetsdag och minskad restid.

Nya möjligheter i svenskt arbetsliv

Diskussionen har börjat om framtidens arbetsliv, och om att eran med öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor är över, eftersom de inte anses antivirussäkra. Andra menar att det kommer bli mer aktivitetsbaserade kontor på grund av det ökade antalet personer som distansarbetar och därför kommer behoven av kontorsplatser minska. Oavsett hur det blir med den saken, bjuder det upp till nya möjligheter i svenskt arbetsliv.

Det ger möjlighet till flexibilitet på medarbetarnas villkor, inte bara flexibelt för arbetsgivare med osäkra anställningar och krav på tillgänglighet. För att gripa tag i denna möjlighet behöver vi stanna upp och fundera över hur arbetslivet har sett ut under det senaste decenniet, under pandemin och sedan blicka framåt. Vad säger den positiva inställningen till distansarbete om den generella arbetssituationen? Kommer vi vara lika positiva till distansarbete när det blir vinter, kallt och mörkt eller i det långa loppet? Att alltid sitta hemma. Vilka brister finns det i dag både på arbets- och hemarbetsplatsen? Vi behöver bygga svaren på analys, eftertanke och med våra medlemmars intressen för ögonen i det fortsatta arbetet med att organisera svenskt arbetsliv på ett nytt sätt.

I en artikel i Svenska Dagbladets tas det upp att yngre personer tycker det är svårare att arbeta på distans än äldre, något vi känner igen från våra resultat. En aspekt jag vill belysa, förutom det som nämns i artikeln, är vilken typ av jobb vi har när vi är i början av vårt arbetsliv och hur bostadssituationen ofta är då. Bortsett från ålder har vi dessutom olika behov av att interagera med andra och fritiden ser olika ut, därför bör vi sträva mot ett arbetsliv där medarbetaren själv kan välja i vilken mån hen distansarbetar. Skilda behov hos olika grupper är något vi inte får glömma bort i diskussionen om framtidens arbetsplatser. Vissa saker kan regleras i kollektivavtal, andra på politisk väg eller på andra sätt. Men vi behöver definiera målet.

Inom STs branscher finns det många som har medborgarkontakter och där behövs en översyn för att se till att våra medlemmars intressen tillvaratas för att skapa ett hållbart och inkluderande arbetsliv oavsett bransch eller arbetsuppgift. Alla har rätt till en god arbetsmiljö som gör att människor håller i längden utan risk för ohälsa, fysisk eller psykisk.

Till hösten kommer vi på Fackförbundet ST presentera en rapport där vi undersöker närmare hur vårens arbetssituation kan komma att påverka framtidens arbetsliv. Många är positiva till att arbeta på distans, men vad säger det om hur vårt arbetsliv var organiserat före Covid-19? Uppenbarligen upplevde många att de tidigare inte fått arbeta så självständigt som de önskar, att de haft problem med för många avbrott och de inte kunde styra över sin arbetsdag. Är lösningen att alla som kan upprättar hemmakontor? Det är dessa frågor vi kommer att studera närmare. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv för alla STs medlemmar, varje dag? Oavsett en pandemi eller ej.

Martina Saar

utredare Fackförbundet ST