Smarta urbana trafikzoner sätter människan i fokus

Projektet innehåller fysiska tester som kommer utföras i Stockholm och Göteborg. Dessa lägger grunden för projektets kärna: utveckling av en digital infrastruktur, regelverk, effektberäkningar och affärsmodeller som krävs för vidare etablering. Projektet Smarta urbana trafikzoner kommer ur Forsknings och Innovations (FoI)-programmet för geofencing. Geofencing definierar en digitaliserad geografisk zon där egenskaper hos uppkopplade fordon kan villkoras - till exempel hastighet och om det kan gå på bränsle eller el.

– Jag tror att Geofencing är ett av de mest lovande verktygen vi har för att skapa mer hållbara tätorter. Dels för att det adresserar frågor så brett, så att de kan bli säkrare, tryggare, renare och mindre bullrigt. Men också för att det är en teknik som redan finns, det handlar nu om att många parter behöver jobba tillsammans för att utveckla ett gemensamt system, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör, Trafikverket.

Varför behöver vi Smarta urbana trafikzoner?

Projektet kommer att testa vilka förutsättningar som krävs för att geofencing ska kunna komma på plats i svenska tätorter, med fokus på att utveckla den digitala infrastrukturen för att etablera geofencingzoner. De olika testen fokuserar främst på yrkestrafiken där effekter på säkerhet, hastighet, trängsel och utsläpp anses ha stor potential.

– Om man fokuserar på nyttotrafiken så kan vi snabbare få in geofencing som ett upphandlingskrav för att kvalitetssäkra transporter och då också få möjlighet att påverka annan trafik, även om den inte är uppkopplad. På så vis får vi en mjukare trafikrytm i tätorterna, fortsätter Maria Krafft.

Med smarta menar man att de villkor som finns i zonerna gör att fordonets egenskaper anpassas i förhållande till närmiljön. Sedan återkopplar fordonet att det följt de uppmaningar det fått. Testerna innefattar: att anpassa hastigheten efter antalet oskyddade trafikanter som rör sig i området, byta drivlina och reglera hastigheten för att fordonet skall få tillgång till att köra i vissa områden, samt skicka varningssignal till fordon och oskyddade trafikanter kring byggplatsutfarter för att förhindra olyckor.

– Smarta urbana trafikzoner kommer ge städerna och aktörerna som verkar i städerna en mer flexibel lösning för att kunna nyttja det befintliga vägsystemet. På så vis kommer många problem kopplat till trängsel minska, såsom köbildning, överskridna hastigheter och kampen om ytor i staden, berättar Josephine Darlington, ansvarig projektledare, CLOSER.

Gemensamt behov samlar många aktörer

Smarta urbana trafikzoner innefattar ett brett aktörsnätverk från behovsägare till slutkund som tillsammans ska se till att de smarta zoner som testas och tas fram bemöter riktiga behov, men även säkerställer användbarhet samt genomförande. Projektet leds gemensamt av CLOSER och Trafikverket, samt finansieras av Vinnova inom Utmaningsdriven Innovation tillsammans med aktörerna.

Fakta:

Huvudaktörer: Stockholms stad, Göteborgs stad, Axfood, Martin & Servera, HAVI, Ramudden, M Logistics, Betongindustri, Hövding, VTI, AstaZero, RISE, Göteborgs Universitet, SAFER, Scania, Viscando, Technolution, CLOSER, Trafikverket
Referensgrupp: Daimler, Volvokoncernen, DB Schenker, AI Innovation of Sweden, Chalmers Fastigheter, Chalmers, POC

För mer information:

Josephine Darlington, projektledare CLOSER
josephine.darlington@lindholmen.se
0709 656 975