FN:s hälsoorgan WHO får 430 miljoner kronor av Sida

-Under våren 2020 när covid-19 slagit mot hela världen står det klart att en global pandemi behöver ett globalt svar. I det svaret är WHO:s roll är helt avgörande för att begränsa viruset och dess konsekvenser. Sverige och svenskt bistånd stöttar WHO i detta arbete, och därför väljer vi nu att gå in med ett ökat stöd, säger Sidas generaldirektör Carin Jämtin.

Sida har beslutat att utöka det obundna bidraget till WHO genom extra stöd dels för WHO:s arbete med covid-19, dels för WHO:s arbete med folkhälsa och kopplingarna mellan hälsa och miljö och klimat.

- 320 miljoner kronor som planerat i obundet bidrag till WHO för åren 2020 och 2021.

- 30 miljoner kronor i extra stöd till WHO globalt för WHO:s covid 19-respons under år 2020

- 30 miljoner kronor i särskilt stöd till WHO:s Afrika-kontor för att säkerställa sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i covid-19 responsen

- 50 miljoner kronor i extra stöd till WHO globalt för att arbeta med folkhälsa och kopplingarna mellan hälsa och klimat.

Att Sida väljer att ge ett obundet bidrag till WHO, eller med mjuk öronmärkning som i de extra stöden, innebär att WHO kan använda medlen där de bedömer att de kan göra absolut mest nytta.

WHO övervakar hur covid 19-pandemin sprider sig, utvecklar rekommendationer till länder kring vilka skyddsåtgärder som är effektiva, samt leder arbetet med att bedöma pandemin och vilka medicinska eller icke-medicinska åtgärder som rekommenderas. Om, eller när, forskare tar fram ett vaccin mot covid-19 kommer WHO att bli betydelsefullt för att fördela vaccinet mellan världens länder enligt principer som bygger på en jämlik och rättvis fördelning grundat på behov snarare än på betalningsmöjligheter.

Det långsiktiga byggandet av starka hälsosystem är också fortsättningsvis i fokus för Sidas stöd till WHO, i synnerhet det arbete som WHO bedriver i att stärka hälsosystemens motståndskraft för att klara framtida pandemier och andra chocker i låg- och medelinkomstländer.

På grund av att världens fokus ligger på pandemin är det stor risk att arbetet med andra hälsofrågor trängs undan, som tillgång till mödravård, preventivmedel och säkra aborter, tillgång till vaccin och att arbeta med sjukdomar som malaria, tuberkulos och kolera. Det finns tecken på att brister på tillgång till dessa vardagliga vårdtjänster som uppstått på grund av covid-19 får större negativa effekter på den globala hälsan än sjukdomen i sig. I Zimbabwe har WHO:s Afrikakontor rapporterat en nedgång med 21 procent av antalet säkra förlossningar, och i Burundi var antalet förlossningar där kvinnan bistods med utbildad sjukvårdspersonal färre än 5 000 i april 2020 jämfört med fler än 30 000 i april 2019.

- Människor som lever i fattigdom drabbas värst av pandemin, också i form av ekonomiska konsekvenser som slår mot hälsosystemen. Därför är det viktigare än någonsin att stötta byggandet av robusta hälsosystem, som kan säkerställa rätten till hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa för alla med fokus på de mest utsatta, säger Carin Jämtin.