Effekter av innovationsstöd med krav på samverkan

– Den tillgängliga evidensen på området är svag. Med det här kunskapsprojektet bidrar vi till att minska denna kunskapslucka. Våra resultat visar att det inte är samverkanskomponenten i sig som leder till ekonomisk tillväxt utan tillgången till innovationsstöd. Vi ser dock kopplingar mellan krav på samverkan och förnyelse av teknik och bransch på regional nivå, säger Peter Svensson, analytiker vid Tillväxtanalys.

Träning lönar sig

Tillväxtanalys har utifrån tillgänglig evidens studerat hur innovationsstöd med krav på samverkan påverkar små och medelstora företags omsättning och antal anställda. Studien har utvärderat effekterna under och efter deltagande i Vinnovas innovationsprogram 2010–2012. Utvärderingen av effekterna har skett genom att jämföra deltagande små (0-9 anställda) och medelstora (10-50 anställda) företag med liknande icke-deltagande företag.

– Resultatet visar att deltagandet har en positiv tillväxteffekt. Undantaget är de allra minsta företagen där den önskade effekten uteblir. En trolig förklaring är att företagens erfarenhet av deltagande i stödprogram spelar roll för utfallet. Företag som deltar i fler än ett program får större postiv effekt än övriga, säger Peter Svensson.

Samverkanskravets spill-over-effekter

När det gäller samverkanskomponenten visar Tillväxtanalys att den spelar en positiv roll för ekonomisk förnyelse i de regioner där samverkan mellan näringsliv och akademi sker.

– De höga initiala transaktionskostnaderna för att genomföra ett samverkansprojekt mellan företag och akademi är en bidragande orsak till att samverkan inte uppstår spontant. De statligt finansierade initiativen är i flera fall nödvändiga för att stimulera kunskapsöverspillning mellan olika aktörer, avslutar Peter Svensson.

I rapporten presenterar Tillväxtanalys rekommendationer för att öka effekten av innovationsprogram med krav på samverkan vid såväl utformning som genomförande av programmen.