Kronisk bihåleinflammation kan lindras över tid

– Vi såg att patienter med kronisk bihåleinflammation har en hög förekomst av bakterien Staphylococcus aureus, så kallad S. aureus, i näsa och bihåla. Vi fann också att symtomen lindrades hos majoriteten av patienter efter många år, säger Ulrica Thunberg, överläkare på öron näs- och halskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet. 

I Ulrica Thunbergs avhandling har hon följt upp en grupp patienter med den kroniska sjukdomen. Efter elva år fick patienten göra en självskattning av sina symtom och hur de uppfattar sin sjukdomsbehandling efter lång tid.

– Andelen som utifrån symtomskattning hade en svår sjukdom sjönk från 68 procent till 24 procent.  Patienternas skattning av symtom så som nästäppa, rinnande näsa, tryck över ansiktet och nedsatt lukt hade tydligt förbättrats vid uppföljningen, säger hon.

Patientens åsikt var viktig 

Symtomlindring i form av koksaltsköljningar och kortisonspray i näsan var mycket högt värderat av patienterna. Patienterna angav sällan antibiotika som viktig hjälp. Vid odling från käkbihålan finner man ofta  bakterien S. aureus hos patienter med kronisk bihåleinflammation, men den finns sällan i käkbihålan hos friska individer.

– Bakterien har potential för en mängd egenskaper så som bland annat produktion av enterotoxiner som är elaka ämnen. Dessa kan orsaka en massiv ospecifik aktivering av immunförsvaret och inflammation. S. aureus kan också finnas i näsöppningen som en del av kroppens normala flora, förklarar hon.

– Vi har studerat förekomst av gener kodande virulensfaktorer, exempelvis enterotoxiner, det vill säga faktorer som kan främja utveckling av  sjukdom, hos S. aureus bakterier från patienter med kronisk bihåleinflammation. Vi studerade även friska kontrollpersoner för att identifiera om det var faktorer som var överrepresenterade i patientgruppen och kunde misstänkas för att ha betydelse för sjukdomen. Även studier med analyser av antikroppar mot virulensfaktorer har utförts, säger Ulrica Thunberg.

Forskningsstudierna visade inte att några specifika virulensfaktorer skiljde ut sig som betydelsefulla för sjukdomen, men ytterligare studier behövs. Vid uppföljningen efter cirka elva år visade resultatet att exakt samma stafylokockstam fanns kvar hos 20 procent  av patienter som hade S. aureus vid båda tidpunkterna. Dessa hade ingen antibiotikaresistens och antibiotikaresistensen hos stafylokockerna i övrigt i studien var låg.

Vid frågor kontakta

Ulrica Thunberg
Överläkare
Öron näs- och halskliniken  
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Mail: ulrica.thunberg@regionorebrolan.se
Telefon: 019 - 602 14 41