Sida-stöd till barn drabbade av matbrist och snabbt ökande hunger

- Hungerkrisen är oerhört allvarlig, och undernärda mindre barn drabbas kanske allra värst. De behöver näring för att växa bra och för att hjärnan ska kunna utvecklas normalt. Krisen drabbar både barnen som individer och deras familjer, men påverkar också landets utveckling i ett längre perspektiv, säger Carin Jämtin, Sidas generaldirektör.

Många faktorer som misslyckade skördar, torka, konflikter och politisk instabilitet samt coronapandemin med höjda matpriser har tillsammans drivit på hungerkrisen.I dag räknar man med att 690 miljoner människor, där en stor andel är barn, är drabbade av kronisk matbrist.

I Jemen, Burkina Faso och Venezuela finns cirka 16,6 miljoner barn i behov av akut humanitärt stöd. Genom Sidas nya humanitära allokering till dessa kriser kommer barn med de mest akuta behoven att prioriteras med livsviktig hjälp som skydd mot våld, tillgång till utbildning, rent vatten, sanitet, och näring.

I Jemen varnar FN för att situationen nu blivit så allvarlig för barn att den snart inte går att vända – att det är en överhängande risk att en hel generation barn kommer att få livslånga problem av långvarig undernäring. Bara i år har antalet fall av akut undernäring ökat med omkring 10 procent i södra Jemen och 250 000 gravida och ammande kvinnor behöver själva behandling mot undernäring. Hela 80 procent av befolkningen behöver humanitärt stöd.

I Burkina Faso beräknas 2,9 miljoner människor vara i behov av humanitärt bistånd, en ökning med 30 procent från 2,2 miljoner i början av året och många av dem är barn. Skolor och annan social service i delar av landet har nu övergivits eller stängts ner efter attacker. 294 hälsokliniker är stängda eller fungerar endast på en minimal nivå, vilket drabbar 1,2 miljoner människor.

I Venezuela fortsätter den politiska, ekonomiska och sociala krisen att förvärras och pandemin har dessutom bidragit till att över 7 miljoner människor, däribland många barn, är i behov av humanitär assistans och skydd. Tillgång till rent vatten, sjukvård och andra grundläggande samhällstjänster minskar då systemen snarast kollapsat i stora delar av landet.  Riskerna för spridning av covid-19-viruset är betydande och hälsosystemet saknar sjukvårdsmaterial, medicin och personal. Sjukdomar som mässling, malaria och difteri som tidigare var ovanliga ökar, vilket särskilt drabbar barn.

- Det är helt förfärligt att så många människor, både vuxna och barn, inte har tillgång till mat och att situationen fortsätter att förvärras i den rasande takt som vi ser nu under pandemin, säger Carin Jämtin.

Under ett antal år minskade både antalet hungrande människor och fattigdomen, men nu har kurvorna vänt uppåt. Vid årsskiftet var 135 miljoner människor i en akut hungersituation, och nu har siffran dubblerats till 270 miljoner. En stor andel, 690 miljoner människor av världens befolkning på 7,8 miljarder, lider av kronisk matbrist.

Sida ger stöd på 21,3 miljoner till IRC, International Rescue Committee, för att göra insatser mot matbristen i Sydsudan och Kamerun.

I Sydsudan har misslyckade skördar och torka hittills bidragit till en hungerkris där många barn är undernärda, och här är risken överhängande att människor som befinner sig i vissa områden drabbas av regelrätt svält.

Kamerun har drabbats hårt av covid-19-relaterad ekonomisk tillbakagång. Tillgången till mat och försörjningsmöjligheter är låg, och risken för att människor utsätts för våld har ökat på grund av stridigheter mellan regeringsstyrkor och separatister. Nya grupper faller ner under lägsta nivån för överlevnad, och för människor som redan innan pandemin hade humanitära behov har situationen förvärrats ytterligare. 6,2 miljoner människor är i behov av humanitär assistans, vilket är en ökning med 59 procent sedan mars 2020.