Matilda Ernkrans och Anna Rathsman om Sveriges rymdframtid

Sverige är en stark rymdnation med en levande rymdindustri och mycket framgångsrika forskare. Svenska företag och universitet har genom sitt deltagande i internationella rymdprojekt varit på inte bara månen utan även Mars, asteroider, den internationella rymdstationen och nu snart på väg mot Jupiter, för att bara nämna några platser. Sverige har även konstruerat satelliter som mäter vår planets välmående och vi deltar via EU och den europeiska rymdorganisationen ESA i Europas stora jordobservationsprojekt Copernicus. Rymden som plats och forskningsområde är viktig för livet på jorden. Rymden ger oss perspektiv och ovärdeliga data som inte kunnat komma någon annanstans ifrån. Om bland annat detta talar Sveriges rymdminister Matilda Ernkrans och generaldirektören för Rymdstyrelsen, Anna Rathsman, i det senaste avsnittet av podcasten Har vi åkt till Mars än?

- Rymden kan väcka ett intresse för naturvetenskap, matematik och teknik hos våra unga. Det är precis vad vi behöver för att få fler att läsa vidare inom dessa områden på högskola och universitet, säger Matilda Ernkrans i podden. Hon fortsätter att berätta att det är ett brinnande miljöengagemang som gjort henne intresserad av rymden och att inte alla inser hur viktig rymdverksamheten är för oss här nere på jorden. 

Med hjälp av data från rymden kan forskare observera vad som händer med vårt klimat och ställa prognoser för framtiden. Rymden är exempelvis en viktig kunskapskälla för det fortsatta arbetet om hur vi ska nå de globala klimatmålen. Det är bland annat därför som regeringen satsat mer pengar på rymden de kommande åren genom bland annat en ökad budget till Rymdstyrelsen.

För bara ett par veckor sedan blev det även klart att den svenska rymdbasen Esrange kommer att få sammanlagt 90 miljoner kronor över tre år för att utveckla kapacitet att sända upp satelliter från svensk mark. Något Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen, ser som något väldigt positivt. 

- Esrange är en helt unik plats där uppsändningar pågått sedan 1960-talet. Det finns en enorm kunskap och erfarenhet på Esrange som gör att vi i Sverige har ett försprång gentemot andra länder som också satsar på rymden och egna möjligheter att sända upp satelliter, säger Anna Rathsman. 

Det är mycket spännande tider för rymdområdet. Regeringen har precis tillsatt en utredning för att författa en ny rymdlag, den svenska forskningsatelliten Mats kommer att sändas upp efter sommaren år 2021 och den amerikanska rymdorganisationen Nasa planerar att återvända till månen redan år 2024. Om allt detta kan man höra genom att lyssna på serien Den internationella rymdstationen som produceras av Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt som ligger bakom podcasten Har vi åkt till Mars än? i samarbete med oss på Rymdstyrelsen. 

Poddserien Den internationella rymdstationen produceras som en del i att vi på Rymdstyrelsen uppmärksammar att statinen varit konstant bemannad i 20 års tid.