DHR kommenterar utredningen om yrket personlig assistent: ”Lönen måste höjas och arbetstiden räknas om”

DHR har i sitt remissvar till utredningen Översyn av yrket personlig assistent; SOU 2020:1 välkomnat kartläggningen av viktiga frågor kopplade till yrket. Det handlar om arbetsmiljö och arbetsvillkor, men också om arbetsuppgifter och kompetensutveckling för de cirka 100 000 personliga assistenter som är verksamma i Sverige i dag.

Minska personalomsättningen

DHR tillstyrker utredningens förslag om att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor för att få anordna personlig assistans. Goda förhållanden för båda parter är en förutsättning för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt.

- Det kan även bidra till att minska personalomsättningen, som är ett problem för många assistansanvändare. I grund och botten handlar ju den personliga assistansen om att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra, men också om att den personliga assistenten ska trivas med sitt yrke och känna att jobbet är meningsfullt, säger Rasmus Isaksson.

Högre årlig uppräkning

Nivån på den statliga assistansersättningen diskuteras inte särskilt i utredningen, men ersättningen har länge urholkats eftersom den räknas upp med mindre än de kollektivavtalade löneökningarna.

- Det krävs årliga uppräkningar med minst den procentsats som motsvarar de kollektivavtalade löneökningarna för att assistenterna ska få en sund löneutveckling. En rimlig lön är i sin tur en förutsättning för att bibehålla kompetent personal och för att insatsen ska bli hållbar och effektiv, hävdar Rasmus Isaksson.

Flera korta arbetspass per dag

DHR menar att även arbetsvillkoren behöver förbättras och hit hör assistenternas arbetstid. Det blir allt vanligare att Försäkringskassan och kommunerna inte räknar tiden mellan olika assistansinsatser som assistanstid, trots att assistenten ofta behöver stå till förfogande för exempelvis toalettbesök eller andra aktiviteter i hemmet som inte alltid kan schemaläggas.

- Att all tid inte räknas som assistanstid innebär att assistenten förväntas jobba flera korta pass under dagen eller acceptera att den inte får betalt hela den tid som den finns på plats hos den assistansberättigade. Det är ju helt galet. Vi menar att all tid, inklusive förfogandetid, borde räknas som assistanstid, säger Rasmus Isaksson.

Remissvaret i sin helhet kan läsas här: https://dhr.se/remissvar/

För fler kommentarer, var god kontakta: Rasmus Isaksson, förbundsordförande, DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, telefon 070 - 508 80 29, rasmus.isaksson@dhr.se

En debattartikel i ämnet publicerad i tidningen Kommunalarbetaren kan läsas här: https://ka.se/2020/06/15/forbattra-assistenternas-arbetsvillkor/