Miljonanslag till PET-forskning om tarmcancer

De flesta som får cancer i tjock- och ändtarmen, så kallad coloncancer, är över 60 år. Vanliga symtom är blod- eller slem i avföringen samt svårigheter att tömma tarmen. Chansen att bli av med cancern är större ju tidigare den upptäcks.

- PET-undersökningar blir allt viktigare för diagnostik, inte minst inom cancerområdet. Fokus för projektet blir att utveckla en radioaktiv spårmolekyl för PET-CT diagnostik av en sorts tarmcancer, så kallad CMS4, som metastaser snabbt och ofta är resistent mot cytostatika. Därför är det viktigt att sätta in en skräddarsydd behandling så tidigt som möjligt, säger Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet, som erhållit forskningsanslaget.

I forskningsprojektet ingår PET-centrum vid Akademiska sjukhuset som den akademiska partnern i ett konsortium med företag från Nederländerna, Danmark och Spanien. Samarbetet mellan akademi och företag ska säkerställa att den nya metoden kan vidareutvecklas till en diagnostisk produkt och göras tillgänglig internationellt vid sjukhus som har en PET-avdelning.

Tack vare forskningsanslaget får forskargruppen nu resurser att utveckla en radioaktiv spårmolekyl för PET-diagnostik.

– Vid den tarmcancertyp vi fokuserar på, så kallad CMS4, finns ett högre uttryck av receptorer som den radioaktiva spårmolekylen binder till vilket gör att vi kan få ett tidigt svar och skräddarsy behandlingen. Om vi med PET kan påvisa och kvantifiera denna receptor i cancervävnaden finns det dessutom möjlighet att vidareutveckla diagnostik till radionuklidterapi genom att använda samma radioaktiva spårmolekyl, men märkt med en ”elak” radionuklid som tar död på cancertumören, förklarar Gunnar Antoni.

Inom projektet ska forskarna utvärdera ett antal radioaktivt märkta substanser (nanobodies) prekliniskt med fokus på lämpliga egenskaper för framtida PET-diagnostik. Den spårmolekyl som uppvisar tillräckligt bra egenskaper kvalificeras för användning kliniskt på patienter.

Positronemmissionstomografi (PET) används numera allt oftare i kombination med datortomografi (CT), som metod för diagnostik. Vid cancersjukdomar är fördelen säkrare diagnos och att man snabbare hittar rätt behandling. CT-bilderna visar en tumörs placering med stor detaljskärpa medan PET-undersökningen ger information om tumörens ämnesomsättning, något som indikerar hur elakartad sjukdomen är vilket styr hur aggressiv behandling patienten får.

- PET/CT kan även användas för att snabbare utvärdera effekten av olika cancerbehandlingar och för att kartlägga inflammatoriska processer i kroppen. Tekniken används även inom neurologi, kardiologi och ortopedi, berättar Gunnar Antoni.


FAKTA: PET-centrum vid Akademiska sjukhuset

• Har mångårig erfarenhet av att utveckla nya spårämnen för PET-undersökningar och utvärdera dem i prekliniska och kliniska studier/valideringar. Genom att man är med och vidareutvecklar tekniken är centrumet ofta först i landet med att introducera nya kameror och annan teknik.
• Tidigare i år var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att uppgradera PET-kamerorna vilket innebär att kamerorna fått 50 procent ökad känslighet och att patienterna exponeras för lägre stråldos och kortare undersökningstid.
• Antalet PET/CT-undersökningar ökat med cirka 15 procent flera år i rad. 2019 gjordes cirka 6 000 undersökningar jämfört med cirka 4 700 året innan. PET/CT ingår i alltfler vårdprogram inom Sjukvårdsregion Mellansverige vilket har bidragit till den ökade efterfrågan på Akademiska.
• Tillsammans med nuklearmedicin disponerar PET-centrum fyra PET/CT-kameror och sedan 2014 en PET/MR-kamera som främst används i forskningssyfte. I maj 2021 tas första spadtaget för en utbyggnad av PET-centrum, som förutom ett nytt radiokemilaboratorium för tillverkning av radioaktiva spårämnen innebär att sjukhuset får en ny cyklotron. Enligt planen ska lokalerna tas i drift i januari 2023.

För mer information/intervju, kontakta:
Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet, tel: 070-548 03 05, e-post: gunnar.antoni@akademiska.se