Alltför många arbetsgivare prioriterar inte arbetsmiljöarbetet

Större arbetsgivare har goda rutiner för det förebyggande arbetsmiljöarbetet på pappret. Men bristerna uppkommer i den praktiska tillämpningen. Arbetsgivare ger inte chefer möjligheter att styra verksamheten mot säkrare arbetsplatser.

Detta framgår av en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket har beställt om det förebyggande arbetsmiljöarbetet som krävs för att anställda inte utsätts för risker i arbetet. Sammanställningen är gjord av forskare Luleå tekniska universitet och Mälardalens högskola.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ansvarar alla Sveriges 350 000 arbetsgivare för. Det går ut på att kartlägga och bedöma riskerna på arbetet, planera för och åtgärda arbetet med att minimera riskerna samt följa upp och förbättra resultaten.

Forskningsrapportens fokus är möjligheter och hinder för att styra det förebyggande arbetet med sikte på resultat – minskad ohälsa och färre olyckor.

– En av slutsatserna är att det idag finns dokumenterade rutiner för arbetsmiljöarbetet på många arbetsplatser. Men ledningen delegerar ned arbetet och ger inte sina chefer pengar, befogenhet och kunnande för att åtgärda och följa upp risker, säger Kaj Frick, en av forskarna bakom kunskapssammanställningen.

– Detta sker för att ledningarna saknar mål för och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.

Företagsledningar styrs av effektivitet, menar forskarna. Arbetsmiljöarbetet uppfattas allt för ofta stå i konflikt med lönsamhet och effektivitet. En lösning är att tydligt visa i resultaträkningen vad det förebyggande arbetet kan betyda för ett företag.

– Ett första steg är att kostnader för sjukfrånvaro och personalomsättning blir synliga för ledningen. Då borde incitamentet för åtgärder bli uppenbart, säger Ulf Johansson, den andra av forskarna.

Han tillägger att en rad andra åtgärder krävs för att nå resultat med det förebyggande arbetet, bland dem att företagsledningar: 

• formulerar mål för arbetsmiljöarbetet
• mäter och följer upp målen
• fördelar ansvaret på cheferna och ibland accepterar vissa budgetöverskridanden för att genomföra förbättringar

En av rapportens slutsatser är att det är lättare att minska riskerna som rör olycksfall. Förklaringen är att dessa är mest märkbara och lättast att mäta. Det är svårare att nå resultat med det arbetsmiljöarbete som gäller de långt större riskerna, att arbetets organisering kan ge belastningsskador och stressrelaterad ohälsa, konstaterar forskarna.

Fallstudier i rapporten visar hur långt olika branscher kommit med arbetsmiljöarbetet.

För småföretag har rutiner ökat något för att upptäcka risker. Men på grund av att många chefer på småföretag brister i kunskap om arbetsmiljö arbetar de utan systematik och tar upp relativt få arbetsmiljörisker. Resultatet är en hög frekvens av svåra olyckor, enligt forskarna.
Byggsektorn visar en del tecken på att den har förbättrat sitt förebyggande arbete de senaste åren. Men rutiner följs ändå för lite, speciellt i små byggföretag. Vad gäller underentreprenörer följer de inte alltid säkerhetsregler, de deltar sällan i skyddsronder och åtgärdar inte alltid upptäckta risker, enligt rapporten.
De kommunala förvaltningarna har generellt inte kunnat skilja på vad som fungerar bra, vad som ska förbättras och vad som återstår i arbetsmiljöarbetet. De har heller inte kunnat reflektera över hur kritiserade brister från Arbetsmiljöverket har uppstått.

Forskarna menar att lönsamhet står i konflikt med vissa typer av arbetsmiljöförbättrande åtgärder och för vissa branscher. Rapporten nämner också exempel på där förebyggande arbete varit lönsamt. Ett exempel är vad som hände på Volvo. Företaget gjorde stora besparingar genom att låta ergonomer vara med och utveckla produktionsmetoder.

– I några andra studier som vi refererar till, resulterar hälsofrämjande satsningar i tre till åtta gånger högre avkastning, säger Ulf Johansson.

Arbetsmiljöverket har en treårig satsning på det förebyggande arbetsmiljöarbetet genom möten och workshops med bland andra småföretag, en vägledning och webbverktyg. Inspektioner kommer genomgående att ha det förebyggande arbetet som tema.  

– Rapporten bekräftar att vår satsning ligger rätt i tiden. Vi kommer även att fortsätta stärka arbetsmiljöarbetet som rör organisationen i företag och påverkar den psykosociala arbetsmiljön, säger Ulf Strandberg, sakkunnig på förebyggande arbete på Arbetsmiljöverket.

Läs hela rapporterna Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter samt Hur SAM genomförs i branscherna. 

Kontaktpersoner:
Kaj Frick, Avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, tel. 073-744 0770
Ulf Johansson, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Mälardalens högskola, tel. 072-515 9269 
Ulf Strandberg, sakkunnig, Systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverket, tel. 010-730 9947

Vi arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden.

Arbetsmiljöverkets vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö