Ojämställda arbetsuppgifter förklarar kvinnors belastningsskador

Kvinnor och män får olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Resultatet blir att kvinnor oftare drabbas av belastningsskador, eftersom deras uppgifter är mer repetitiva och handintensiva. Det visar en ny rapport som Arbetsmiljöverket beställt från Högskolan i Gävle.

Kvinnor drabbas långt oftare än män av belastningsskador i svenskt arbetsliv. Vanligast är värk och sämre funktion i nacke och armar. Nästan en tredjedel av alla påbörjade sjukskrivningar beror på sjukdomar i muskler och leder, och faktorer i arbetet ligger troligen bakom en stor del. Kvinnor är också mer sjukskrivna än män för problem i rörelseorganen.

Den främsta förklaringen till att kvinnor drabbas hårdare är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, visar en ny kunskapssammanställning från Högskolan i Gävle, som Arbetsmiljöverket beställt. Kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva, vilket är en grogrund för belastningsskador.

- Det är alltså hur arbetet är organiserat som leder till ojämställd hälsa. Det finns inget starkt stöd för att biologiska skillnader mellan könen kan förklara att kvinnor drabbas mer av belastningsskador, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle.

Ett exempel i studien kommer från svensk fiskindustri. De vanligaste uppgifterna för kvinnor i fabriken var rensning och paketering av fisk, medan män arbetade på lagret, hanterade lådor med fisk och underhöll maskinparken. De typiskt ”kvinnliga” arbetsuppgifterna var repetitiva och innebar dåliga arbetsställningar. Kvinnorna i fiskfabriken hade också nästan tre gånger högre förekomst av besvär i nacke, skuldra och armbåge än männen.

Även när kvinnor och män utför exakt samma arbetsuppgift, så kan belastningen skilja sig åt, visar studien. Det beror på att utrustningen ofta är dimensionerad för män.

- För att komma tillrätta med ojämställdheten i arbetshälsa, måste arbetsgivarna se till så att kvinnor och män får samma sorters arbetsuppgifter och att arbetsstationer och verktyg är anpassade för både kvinnor och män, säger Svend Erik Mathiassen.

Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige, alltså att kvinnor och män arbetar i olika yrken, är en annan viktig förklaring till kvinnors högre ohälsotal. Kvinnor arbetar främst i yrken inom vård, omsorg och service, som innehåller många moment som är tunga, repetitiva, handintensiva och innehåller mycket kontakt med människor.

Dålig psykosocial arbetsmiljö kan ge upphov till eller förstärka belastningsbesvär, skriver forskarna. I exemplet från svensk fiskindustri upplevde kvinnor högre förekomst av stress, höga krav, låg kontroll och lägre stimulans än män. Så ser det också ut på arbetsmarknaden i stort.

Även andra faktorer, som att kvinnor gör mer hushållsarbete hemma än män påverkar troligen också, konstaterar forskarna, även om den frågan inte ingår i studien.

- Belastningsskador är ett av våra stora arbetsmiljöproblem när det gäller kvinnor. Med ny kunskap ökar förutsättningarna för att vi ska komma tillrätta med detta, säger Boel Callermo, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

Läs hela rapporten.

Kontakt:
- Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning, telefon 070 678 81 58.
- Presstjänsten, Arbetsmiljöverket, telefon 010 730 91 55.