Magnetstimulering prövas mot depression under graviditet

- Vi behöver alternativa behandlingsstrategier för den här patientgruppen och TMS är lovande både på grund av relativt snabb behandlingseffekt och få förväntade biverkningar. Det finns också pilotdata, bland annat från vår egen forskargrupp, som tyder på att gravida skulle kunna vara en grupp som har mycket goda förutsättningar för att svara väl på behandlingen, säger Sara Sylvén, ST-läkare inom psykiatri och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Magnetstimulering, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser. Behandlingsmetoden används med goda resultat inom rutinsjukvård framförallt mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna. Inom ramen för kliniska studier har den också prövats vid schizofreni, då främst för att behandla motivationsbrist och apati samt mot rösthallucinationer vid psykos.

I den aktuella studien räknar forskarna med att inkludera 60 kvinnor som fått depression i samband med graviditet. Deltagarna slumpas in i två grupper, där den ena får TMS och den andra en placeboversion av behandlingen. Hos en grupp av deltagarna ska forskarna även följa hur hjärnans anatomi och funktion påverkas under studiens gång.

Enligt Sara Sylvén drabbas ungefär 10-20 procent av alla gravida av depression som därmed är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna. Idag erbjuds kvinnorna extra stöttning i form av utökade besök inom mödravården, samtalskontakt och/eller antidepressiv medicinering.

- Det vanliga är att patienterna fångas upp inom mödravården, men det förekommer också att kvinnor söker hjälp på vårdcentral eller inom psykiatrin på egen hand. Vissa kvinnor har en tidigare historik av depression och återinsjuknar under graviditeten, berättar Sara Sylvén.

Hon beskriver TMS som en relativt biverkningsfri metod. Dock kan vissa patienter, framförallt på grund av ytlig muskelstimulering, uppleva själva behandlingstillfällena som smärtsamma och vissa kan få viss huvudvärk strax efteråt.

- Förhoppningen är att studien ska visa att TMS är en skonsam behandlingsmetod med påfallande god effekt för patientgruppen. Samtidigt ser vi möjligheter att få till stånd ett effektivare samarbete mellan psykiatrin och mödrahälsovård/primärvård. Det kan bli en positiv spinoff-effekt, avrundar Sara Sylvén.

Studien, som startar i början av våren, beräknas vara avslutad vid årsskiftet hösten 2022.


För mer information/intervju, kontakta:

Sara Sylvén, ST-läkare inom psykiatri och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-617 10 26, e-post: Sara.Sylven@neuro.uu.se

Malin Gingnell, ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel: 018-471 21 56, e-post: Malin.Gingnell@psyk.uu.se

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, tel018-617 41 80, e-post: robert.boden@neuro.uu.se