Akademiska först i Skandinavien med kateterburen operation av hjärtklaffar vid hormonproducerande cancer
- Det är en stor framgång att kunna genomföra andragångsingrepp på de högersidiga hjärtklaffarna med kateterteknik. Redan förstagångsoperationen har relativt sett hög risk för denna patientgrupp, så det är därför väldigt värdefullt med en alternativ operationsmetod för komplicerade andragångsfall, säger Vilyam Melki, sektionschef för thoraxkirurgi.
Akademiska sjukhuset är landets största vårdgivare för patienter med hormonproducerande neuroendokrina tumörer och Sveriges enda certifierade center. Här vårdas årligen cirka 1000 patienter med dessa sjukdomar, varav ca 5-10 drabbas av hjärtklaffsjukdom orsakat av hormoner från tumören, så kallad carcinoid hjärtsjukdom. Detta behandlas med öppen hjärtkirurgi och byte av en eller flera hjärtklaffar, vilket är en standardmetod på Akademiska. Ingreppen är ofta komplicerade och kan begränsas av patientens tillstånd.
Hos en del patienter behöver klaffproteserna bytas ut med en ny operation, men då har riskerna i regel ökat och det är inte säkert att operation bedöms möjlig. I det här fallet kunde två nya hjärtklaffar på hjärtats högra sida sättas in med kateterteknik, vilket återställde normal funktion och patienten mådde bra efter operationen.
- Akademiska har många decenniers erfarenhet av dessa sjukdomar, och med nyare terapier är vi bättre på att kontrollera de hormonnivåer som orsakar hjärtklaffsjukdomen. Trots det behöver vissa opereras och dessa handlägges i samarbete mellan oss, kardiologer och thoraxläkare vilket är en viktig nyckel till framgång, säger Staffan Welin, sektionschef inom onkologisk endokrinologi.
Katetermetoden innebär förenklat att man för in klaffprotesen genom en hylsa i ett blodkärl i ljumsken. Klaffprotesen styrs sedan till rätt plats i hjärtat med hjälp av en metalledare som läggs in i röntgengenomlysning. Den nya klaffen vecklas ut och förankras inuti den gamla förstörda klaffen och ger på så sätt direkt en normal funktion.
- Att undvika hjärtlungmaskin och öppning av bröstkorgen möjliggör att nya klaffar kan sättas in även på patienter med den höga operationsrisk som en andragångsoperation kan innebära, säger överläkare Anders Jönsson som utförde operationen tillsammans med Vilyam Melki och Anders Albåge, som ansvarig för den öppna hjärtkirurgin för denna patientgrupp.
Sjukhuset räknar med att kateterteknik som komplement till öppen kirurgi kommer att fortsätta att öka och att fler patienter kommer att kunna behandlas med en kombination av olika metoder. På Akademiska sjukhuset opereras patienter från Uppsala och övriga region Mellansverige. Antalet hjärtoperationer är drygt 800 per år, varav cirka 200 är kateterburna ingrepp.
För mer information, kontakta:
Vilyam Melki, överläkare och sektionschef för thoraxkirurgi, tel: 018-611 00 00 (vx), e-post: vilyam.melki@akademiska.se
Anders Jönsson, överläkare i thoraxkirurgi, tel: 018-717 25 05, e-post: anders.jonsson@akademiska.se
Anders Albåge, överläkare i thoraxkirurgi, tel: 018-611 40 50, e-post: anders.albage@akademiska.se
Staffan Welin, överläkare och sektionschef för onkologisk endokrinologi, tel: 018-611 02 16, e-post: staffan.welin@akademiska.se
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum