Så här ändrade svenskarna sina resvanor med kollektivtrafiken 2020

Rapporten baseras på resultatet av Kollektivtrafikbarometern, en branschgemensam kvalitets- och resvaneundersökning som drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik.
I slutet av mars 2020 kompletterades undersökningen med frågor kring medborgares och resenärers inställning och resebeteende till kollektivtrafiken kopplat till coronapandemin.

I rapporten finns bland annat svar på dessa frågor om resvanorna:

Vilka har förändrat sitt resande med kollektivtrafiken mest under pandemin?

• De som har tillgång till bil och tidigare varit växlare (dvs rest omväxlande med bil och kollektivtrafik) samt äldre personer har förändrat resandet mest. I gruppen med bilister som säger sig undvika att resa kollektivt under pandemin är det många som inte heller reste med kollektivtrafiken förut utan föredrar att åka bil. De som enbart väljer bil är många men har inte bidragit till resenärsminskningarna i så stor utsträckning.
• De som inte har tillgång till bil har minskat sitt resande, men behöver fortfarande göra de nödvändiga resorna med kollektivtrafik. Det är tydligt och positivt att växlarna hörsammat branschens uppmaningar och lämnar plats till de som verkligen behöver resa kollektivt under pandemin.
• Arbetspendling (5-7 dagar i veckan) har minskat bland bilresenärer men främst hos kollektivtrafikresenärer, som nu bara reser när det är nödvändigt.
• Andelen av befolkningen som gör en resa oavsett färdmedel under en dag har minskat som helhet.

Vilka är mest oroliga att smittas i kollektivtrafiken?

• Oron att smittas i kollektivtrafiken ökar med stigande ålder och är störst hos de som sällan brukar resa kollektivt och bland de som valt att avstå att resa kollektivt. Den största oron hos befolkningen finns för att göra flygresor och den minsta är för aktiviteter utomhus, även för att vänta på stationer och hållplatser.
• Marknadsandelen för kollektivtrafiken är nästan hälften hos de som är mest oroliga (17%) jämfört med de som är minst oroliga (30%).
• Hos de som reser och är oroliga färgar oron av sig på de betyg de ger för trygghet, nöjdhet med senaste resa och nöjdhet med kollektivtrafiken. Många av de som är mycket oroliga att smittas i kollektivtrafiken svarar också att de är oroliga att smittas i de flesta andra miljöer vi ställt frågor kring oro att smittas i.
• När det gäller kvinnor och yngre som uttrycker oro och är tveksamma att resa som tidigare i kollektivtrafiken så finns det trygghetsskapande åtgärder branschen kan göra för att minska oron. Detta är dock inget som verkar påverka män och äldre i samma utsträckning.

Sjunker resandet om resenärerna är missnöjda med kollektivtrafiken?

• Under pandemin är de starkaste drivkrafterna för nöjdhet respektive ökat resande desamma som före pandemin. Sambandet mellan nöjdhet och resefrekvens är mycket lågt och det visade sig vara så även i en period av stora förändringar. Nöjdheten har till och med ökat något under pandemiperioden trots att resandet minskat så kraftigt.

Är resenärerna mindre nöjda med något?

• Det är främst tryggheten som minskat och den är kopplad just till den höga oron för trängsel och att smittas av covid-19. Nöjdheten med bemötandet från bussförare och ombordpersonal har minskat under hela pandemin, det är därför viktigt att branschen och entreprenörerna skapar förutsättningar att vända den trenden. Förarna är ju branschens ambassadörer ut mot resenärerna.

Kommer resenärerna att återvända till kollektivtrafiken efter pandemin?

• 73% av befolkningen tror att de kommer att resa i kollektivtrafiken precis som före pandemin. Bilister och sällanresenärer är de mest negativa. Bland växlare och kollektivtrafikresenärer är det bara 7% som inte tror de kommer resa med kollektivtrafiken på samma sätt som tidigare. Det finns en tydlig koppling till resefrekvens.
• De som valt att byta ut kollektivtrafik mot exempelvis digitala möten under pandemin hör till de som i mycket hög grad planerar att återgå att resa som de gjorde tidigare. Bilinnehavet har inte heller ökat under pandemin.

- Det är intressanta resultat och vi kan konstatera att det är stor sannolikhet att storstadsbor, yngre och medelålders kommer återvända. Resandet i rusningstid kommer kanske återställas, medan äldre och bilister som ofta reser i lågtrafik är mer tveksamma. Under våren kommer vi att publicera en ny rapport där vi tittar närmare på frågorna om distansarbete och vilka konsekvenser det kan få på resandet i framtiden, kommenterar Mattias Andersson, projektledare på Svensk Kollektivtrafik.

Fakta om Kollektivtrafikbarometern
Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och resvaneundersökning som drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik. Mätningarna har gjorts sedan 2001. Kollektivtrafikbarometern genomförs löpande i hela landet utom i Region Södermanland. Undersökningen används av länstrafikbolag och kollektivtrafikmyndigheter som ett verktyg att följa ett mätbart och objektivt resultat för kundupplevd kvalitet på sin trafik, både lokalt och regionalt. För 2020 besvarades frågorna av drygt 79 000 slumpmässigt utvalda respondenter. Kollektivtrafikbarometern genomförs av insikts- och undersökningsföretaget Origo Group.