Försäkringskassan måste se över sin interna kultur

Många människor vittnar om att de känner allt större rädsla och motvilja mot att ha kontakt med myndigheten. Även Kantar Sifos Anseendeindex för myndigheter 2020 slår fast att allmänhetens förtroende för Försäkringskassan är mycket lågt.

Åsa Strahlemo menar att om individen redan från start upplever sig vara i ett ointagligt underläge gentemot myndigheten kan det i värsta fall leda till att den inte ens söker det stöd som den egentligen har rätt till.

-        Som försäkrad tvingas du ofta blotta dig själv och lämna ut personliga detaljer om ditt liv för att kunna möta Försäkringskassans frågor och krav. Det gäller till exempel vid ansökan om sjukpenning, sjukersättning eller personlig assistans. Att då ständigt bli ifrågasatt och misstrodd spär på känslan av att vara en tärande del av samhällskroppen, någon som mest är till besvär istället för att ses som en människa med rättigheter. Vi frågar oss vem Försäkringskassan egentligen är till för och vad myndighetens uppdrag är. Är det i första hand att hjälpa eller att misstänkliggöra individen och dennes behov av stöd? säger Åsa Strahlemo.

Hon menar att om den myndighet som hanterar stora delar av socialförsäkringen upplevs som en kontrollinstitution snarare än en instans för stöd och hjälp, riskeras förtroendet för hela välfärdssystemet.

-        Vi behöver ett högt förtroende för våra myndigheter för att upprätthålla samhällskontraktet, för att människor ska vilja betala skatt och för att vi ska kunna vara stolta och engagerade medborgare, säger Åsa Strahlemo.

Utbildning

DHR ställer sig försiktigt positivt till att Försäkringskassan ska göra en egen genomlysning av sin hantering av sjukpenningen. Anledningen till översynen är att avslagen har ökat utan föregående ändring i lagstiftning eller folkhälsa. Men en ökande andel avslag finns också när det gäller exempelvis assistansersättning, bilstöd, sjuk- och aktivitetsersättning, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag.

-        Det kommer inte att räcka med en genomlysning av hur Försäkringskassan hanterar sjukpenningen och sjukersättningen. Det kommer att krävas mycket, mycket mer. Viktigast är att myndigheten ser över sin interna kultur. Där ingår bland annat att personalen utbildas om livsvillkoren för medborgarna och särskilt om villkoren för personer med funktionsnedsättning. Här bör kunskapen om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vara en grund. Personalen behöver också utbildas i bemötande, säger Åsa Strahlemo.

För fler kommentarer, var god kontakta: Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, telefon 070 – 50 88 029, asa.strahlemo@dhr.se

 Läs mer i DHR:s debattartikel i Altinget: https://www.altinget.se/artikel/vem-ar-forsakringskassan-till-for-och-vad-ar-myndighetens-uppdrag