Fem saker vi kan göra för att stärka ALLA kvinnors rättigheter
Kvinnors utsatthet är en välkänd realitet, men för kvinnor med funktionsnedsättning är den särskilt påtaglig. År efter år kommer ny statistik som visar att kvinnor drabbas oerhört hårt av våld i nära relationer och kvinnor med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade bland dessa.

I Jämställdhetsmyndighetens rapport om våld och funktionsnedsättning från 2021 framkommer det att dessa kvinnor löper förhöjd risk att utsättas för såväl psykiskt, fysisk och sexuellt våld. Vi vet samtidigt att stödet från samhället många gånger brister. Många skyddade boenden är otillgängliga, socialtjänstens insatser är ofta anpassade efter en norm som exkluderar kvinnor med funktionsnedsättning och rättsväsendet likt många andra instanser saknar kunskap för att kunna hantera dessa kvinnors specifika utsatthet.
Den här utvecklingen går inte längre att ignorera. Det är dags att vi gemensamt kräver större kraft och beslutsamhet av beslutsfattare och ytterst regeringen. Det räcker inte att enbart erkänna problemet, vi måste också se konkreta reformer och faktiska åtgärder som ger kvinnor med funktionsnedsättning samma möjligheter att kunna lämna destruktiva reaktioner, få rättsligt stöd och skydd av samhället.
I EU:s byrå för grundläggande rättigheters (FRA) stora studie om våld mot kvinnor framgår det att 34% av kvinnor med funktionsnedsättning inom EU har utsatts för fysisk eller sexuellt våld efter sin 15 års dag. Dessa siffror borde få oss alla att reagera men trots siffrornas tydlighet är våldet mot denna målgrupp en bortglömd och tyst katastrof. På nationell nivå har vi samma dystra siffror. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) bekräftar i sina studier att varannan kvinna med funktionsnedsättning någon gång har utsatts för psykiskt, fysisk eller sexuellt våld.
Men trots att vi vet allt detta görs det alldeles för lite för att vända på denna mörka trend. Kommuner och regioner saknar riktlinjer för hur dom ska säkerställa skydd för kvinnor med komplex livssituation. I ett välfärdslands som Sverige borde det anses som skandal att kvinnors säkerhet baseras på deras fysiska eller psykiska funktion och egna förutsättningar. Många skyddsinsatser inom socialtjänsten är utformade för normalfungerande kvinnor, vilket i praktiken medför att många kvinnor med funktionsnedsättning faller mellan stolarna och i sin tur är fångna i destruktiva relationer.
En annan aspekt i denna mardröm som för många är verklighet, är den särskilda utsattheten som kvinnor med funktionsnedsättning möter, nämligen sin beroendeställning till sin förövare. En av dom största riskfaktorerna för våldsutsatthet hos kvinnor med funktionsnedsättning är denna beroendeställning som inte enbart behöver vara till eventuell partner, utan även till t.ex. förälder, personlig assistent eller vårdpersonal. Samtliga personer i den utsatta kvinnans liv har en maktposition och kan missbruka den för att utöva våld. Även i Socialstyrelsens rapport om våld mot personer med funktionsnedsättning lyfts detta faktum. I dessa beroendesituationer är det helt omöjligt för den våldsutsatta kvinnan att lämna förövaren eftersom hon då riskerar att förlora det stöd eller omsorg hon behöver för att klara sin vardag.
I Myndigheten För Delaktighets (MFD) kartläggning av skyddade boenden framgår att många av dessa boenden är otillgängliga för kvinnor med rörelsenedsättning och Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att stödinsatser ofta utgår ifrån normtypiska kvinnor. Detta gör att kvinnor med särskilda behov lämnas utan hjälp och stöd. Dessutom framkommer i en rapport från NCK att rättsväsendet ofta har svårt att utreda fall där kvinnan har kommunikationssvårigheter, vilket leder till att många brott aldrig når domstol. Vi vet allt detta, ämnet har lyfts flertalet gånger men enbart kunskap kan inte rädda kvinnor från våld. Det behövs handling! Vi kan inte ha ett system där vissa kvinnor räknas men andra lämnas åt sitt öde.
Ur ett intersektionellt perspektiv blir ämnet ännu mer obehagligt. Våldet mot kvinnor med funktionsnedsättning är allvarligt nog i sig men för dom kvinnor som även har en annan marginaliserad identitet som exempelvis utländsk bakgrund, ålder och/eller HBTQ-identitet blir utsattheten bevisligen ännu större.
I Socialstyrelsens rapport om intersektionalitet och våldsutsatthet står det att kvinnor som befinner sig i skärningspunkten mellan flera diskrimineringsgrunder har sämre tillgång till stöd än andra våldsutsatt kvinnor. Det kan handla om äldre kvinnor med funktionsnedsättning som inte blir tillfrågad om eventuellt sexuellt våld hon utsätts för baserat på fördomen om att äldre inte har ett aktivt samliv. Eller kvinna med utländsk bakgrund som saknar information om sina rättigheter och därmed inte får tillgång till dom skyddsåtgärder hon har rätt till. Det kan också handla om en hbtq-person med funktionsnedsättning som möter både homofobi och funkofobi när hon försöker söka hjälp. Exemplen är tyvärr många.
Att förstå våldsutsatthet ur ett intersektionellt perspektiv är avgörande för kvinnors liv, men trots det saknas det både i praktiska insatser och i lagstiftningen. Det krävs konkreta åtgärder för att vända på denna fasansfulla utveckling men också en gemensam kamp blottlägga dessa mörkertal.
Vi på DHR önskar fem insatser som stärker kvinnors rättigheter
1. Obligatorisk utbildning för socialtjänst, vårdpersonal och rättsväsendet om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
2. En nationell strategi för att säkerställa tillgången till skyddade boenden för alla kvinnor, oavsett funktionsförmåga
3. Ökat fokus på intersektionalitet i arbetet mot våld i nära relationer
4. Skarpare lagstiftning som säkerställer att kvinnor med funktionsnedsättning får tillgång till stöd och skydd på samma villkor som andra kvinnor.
5. Krafttag från beslutsfattare på alla politiska nivåer för att stärka det rättsliga skyddet för kvinnor med funktionsnedsättning.
Vi på DHR lyfter inte enbart problemen, vi är en del av lösningen. Därför finns vi alltid till förfogande för att ge råd, stöd och erbjuda samarbete med kommuner, regioner, riksdag och regering, socialtjänsten, kvinnojourer och rättsväsendet. Allt för att förbättra skyddet för kvinnor med funktionsnedsättning. Att kvinnor med funktionsnedsättning ska behöva acceptera sitt öde och vara i klorna på sina förövare på grund av bristande stöd och skydd är en rättsskandal som borde ligga i allas intresse att lösa.
Nyckelord
Kontakter
Åsa StrahlemoFörbundsordförandeDHR
Tel:070-50 88 029asa.strahlemo@dhr.seNegar MottaghiSocialpolitik, LSS, arbetsmarknad
Tel:08-685 80 55negar.mottaghi@dhr.seLänkar
DHR är en idéburen demokratisk organisation som arbetar för principen om alla människors lika värde. Ett öppet Sverige, där personer med nedsatt rörelseförmåga är fullt jämlika, jämställda och delaktiga i samhället. En av utgångspunkterna är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Tel: 08-685 80 20 Post: DHR, Box 43, 123 21 Farsta
Följ DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Det är hög tid att sätta fart Mats Persson13.3.2025 08:00:00 CET | Debatt
Den senaste tiden har rubrikerna varit: "Strama åt regelverket", "Ökade krav" och "Det är för slappt". DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet) instämmer. Skapa press och öka kraven på Arbetsförmedlingen att leverera insatser så fler anställer personer med funktionsnedsättning.
Varför ska inte studenter ha tillgängliga hem?18.2.2025 20:44:21 CET | Pressmeddelande
DHR: Backa inte in n framtiden. -Tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Sverige har tyvärr långt kvar när det gäller tillgänglighet generellt. Att då sänka kraven på studentbostäder är att backa in i framtiden. Det säger DHR:s förbundsordförande Åsa Strahlemo, som deltar i ett riksdagsseminarium om studentbostäder på onsdag 19 februari.
Det är vårt ansvar att säga emot och att agera11.2.2025 16:55:54 CET | Pressmeddelande
Fascistiska och auktoritära krafter växer sig starkare och mer högljudda, inte bara i vissa länder, utan över hela världen. Händelser i stora länder och i många länder samtidigt påverkar oss alla, direkt och indirekt.
Dumpa inte snön på oss!21.1.2025 12:41:59 CET | Pressmeddelande
Många kommuner låter den röjda snön ligga i höga vallar på de parkeringsrutor som är anpassade för funktionsnedsättningar. – Är det verkligen trafikanter med nedsatt rörelseförmåga som ska få snömassor dumpade? undrar DHR:s ombudsman Peter Ojala.
Snö är ingen naturlag!17.1.2025 14:45:09 CET | Pressmeddelande
Det går att röja fritt från is och snö. Det som krävs är kunskap, politisk vilja och resurser. Eller är det kanske rimligt att människor blir instängda i hemmet under vintern?
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum