Mer undervisningstid till SO och NO i grundskolan
29.3.2021 11:00:00 CEST | Skolverket | Pressmeddelande

Skolverket har gjort en översyn av timplanerna och i uppdraget har det ingått att särskilt titta på hur tiden för elevens val kan användas för att omfördela undervisningstid. Förslaget är tänkt att lösa situationen med så kallad stoffträngsel, det vill säga att vissa ämnen har ett mer omfattande innehåll än vad som är rimligt i förhållande till undervisningstiden.
− Skolverkets förslag på nya timplaner ger eleverna och lärarna en bättre chans att hinna med det viktiga innehåll som måste gås igenom i till exempel samhällskunskap och historia, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen på Skolverket.
Även hem- och konsumentkunskap, samt i viss mån musik och bild, får mer undervisningstid i förslagen till de nya timplanerna. I sameskolan utökas tiden för slöjd något.
− I kontakt med rektorer, kommuner och fristående skolor framkommer att undervisningen i elevens val varierar i hög grad och är av olika kvalitet på olika skolor runt om i Sverige. Även om det finns många exempel på att elevens val fungerar väl ställer sig många huvudmän och rektorer positiva till förslaget att ta bort elevens val, säger Anna Westerholm.
Skolans val kvarstår
Skolans val ger skolor rätt att omfördela timmar från övriga ämnen till profilämnet. Skolor kan därmed fortfarande profilera sig.
Fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska
Skolverket föreslår även en rad åtgärder för att fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska. Bland annat föreslås en förändring kopplat till språkvalet.
− Språkvalet har gjort det möjligt att läsa mer engelska eller svenska i stället och därmed välja bort ett till språk. Vi föreslår därför att språkalternativen ändras, säger Anna Westerholm.
Skolverkets förslag innebär att eleverna kommer att kunna välja mellan ett modernt språk, teckenspråk eller modersmål för dem som har rätt till det. Möjligheten att välja engelska, svenska eller svenska som andraspråk tas alltså bort. Nyanlända elever som är nybörjare i engelska från årskurs 6 ska dock kunna läsa engelska.
Specialskolan berörs inte av den föreslagna förändringen. Eleverna i specialskolan läser redan tre språk och bör fortsättningsvis kunna välja engelska, svenska eller svenska som andraspråk inom ramen för språkvalet.
− Elever som riskerar att inte nå upp till kunskapskraven har alltid rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd oavsett vilket ämne det gäller. Idag möts behovet av anpassningar och särskilt stöd i vissa fall genom att tiden för språkval används som stödundervisning, i vissa fall även i andra ämnen än svenska eller engelska. Men språkvalet var aldrig tänkt att fungera som en stödåtgärd, tillägger Anna Westerholm.
Bearbetningen av föreslagna förändringarna av timplanerna
Förslagen till de nya timplanerna bygger på de reviderade kursplanerna och läroplanerna, analyser från tidigare genomförda utvärderingar och utredningar samt på Skolverkets statistik. Detta har kompletterats med intervjuer med huvudmän, rektorer, lärare och Sveriges elevråd. Förslagen har varit på remiss och innehåller även förslag på nödvändiga lagändringar.
Om uppdraget
Regeringen har nyligen fattat beslut om ändringar i kursplaner och läroplaner. För att skapa en bättre balans mellan kursplanernas centrala innehåll och den undervisningstid som är avsatt för varje ämne fick Skolverket i uppdrag att se över timplanerna.
Skolverket har haft i uppdrag att särskilt analysera om man kan minska eller ta bort undervisningstiden i elevens val så att den tiden kan fördelas på andra ämnen. I uppdraget ingick även att se om det behövs åtgärder för att fler elever ska läsa språk utöver svenska och engelska.
Enligt förslaget ska de nya timplanerna börja gälla samtidigt som de nya kursplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan den 1 juli 2022.
Fakta
- Eleverna läser 16 obligatoriska ämnen i grundskolan samt språkval och elevens val och har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar per stadium. Timplanen beskriver hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan de olika ämnena.
- Den garanterade undervisningstiden för elevens val i grundskolan är totalt 177 timmar, vilket motsvarar 30 minuter i veckan under 9 år.
- Språkval innebär att eleven ska välja att läsa ett modernt språk, vanligen franska, spanska eller tyska. Skolorna ska också erbjuda svenska, svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk. Eleverna läser totalt 320 timmar språkval senast från årskurs 6.
- Matematik samt idrott och hälsa har under senare år fått mer tid i timplanen. De har därför inte fått mer tid i förslaget. Inte heller engelska har fått mer tid eftersom de flesta får bra betyg.
Nyckelord
Kontakter
För frågor till Anna Westerholm, kontakta presstjänsten på 08-527 333 00 eller mejla presstjanst@skolverket.se.
Bilder

Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Många gymnasieelever riskerar att inte få den undervisningstid de har rätt till9.4.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det är viktigt att alla elever i gymnasieskolan får den undervisningstid de har rätt till, både för deras lärande och för utbildningens likvärdighet. En ny rapport från Skolverket visar det finns en risk att många gymnasieelever i Sverige inte får sin garanterade undervisningstid.
Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.
Skolan behöver stärka arbetet mot elevers utsatthet på nätet9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever utsätts för digitala kränkningar, det bekräftar Skolverkets nya rapport Elevers digitala liv – i och utanför skolan. Rapporten har tagits fram som en del av ett regeringsuppdrag där Skolverket fått i uppdrag att utreda och analysera elevers användning av digitala enheter under skoltid samt kartlägga utsatthet i digitala miljöer. Skolverkets slutsats är att arbetet mot kränkande behandling och mobbning behöver stärkas och föreslår en nationell handlingsplan som omfattar både fysisk utsatthet och digitala dimensioner av våld.
Ny kartläggning av kommunernas planering för förskola och skola vid kris eller krig8.1.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Skolverket har för första gången kartlagt kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet. Undersökningen visar att majoriteten har en plan eller har påbörjat en planering. Men det finns utvecklingsområden.
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
