Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning
5.5.2021 08:15:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

- Syftet med studien har varit att utvärdera om mätning av midjemått i början av graviditeten, tillsammans eller istället för BMI, kan vara en bättre metod för att förutse risken för havandeskapsförgiftning. Våra preliminära resultat tyder på att så inte är fallet, säger Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet
Fetma är en känd riskfaktor för komplikationer under graviditet såsom havandeskapsförgiftning (preeklampsi). Cirka tre av hundra gravida drabbas, men de flesta får det i en lättare form. För vissa kan följden bli att kvinnan får för högt blodtryck och att barnet växer dåligt. Även den gravida kvinnans organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt och det händer att barnet måste förlösas i förtid. Därför är man inom mödravård och obstetrik/förlossningsvård observant på kvinnor med ett BMI på 30 eller mer.
Heidrun Petursdóttir Maack betonar dock att flertalet kvinnor med fetma får en normal graviditet.
- Utmaningen är därför att hitta ett bättre sätt än BMI, den metod som används idag, för att identifiera vilka av dessa kvinnor med fetma som har större risk att få graviditetskomplikationer. Om man kan fånga upp dem tidigt kan man också minska riskerna genom förebyggande behandling med Aspirin från tidig graviditet, förklarar hon.
I studien, som pågick under åren 2015-2017, ingick alla gravida kvinnor i Uppsala som skrev in sig på mödravården. Dock exkluderades kvinnor som gjorde sen abort, hade sena missfall, tvillinggraviditeter och kvinnor där man saknade information om graviditetens utfall.
Forskarna arbetar nu med att utveckla en bättre metod, en så kallad prediktionsmodell, för att vården ska kunna erbjuda bättre behandlingar och uppföljningar under graviditet av kvinnor som har konstaterad fetma i början på sin graviditet och tillhör högriskgruppen för havandeskapsförgiftning och andra graviditetskomplikationer. De undersöker bland annat om mätningar av olika typer av fettvävnad med ultraljud kan hjälpa att hitta de kvinnor som har större risk.
För mer information/intervju, kontakta:
Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, tel: 070-602 22 706, e-post: heidrun.petursdottir_maack@kbh.uu.se
Anna-Karin Wikström, överläkare vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och professor i obstetrik och gynekologi, Uppsala universitet, tel: 076-266 94 38, e-post: anna-karin.wikstrom@kbh.uu.se
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
