Unik studie av smärtbehandling vid operation av tjock- och ändtarmscancer
30.6.2021 09:00:00 CEST | Universitetssjukhuset Örebro | Pressmeddelande

Några andra fördelar som minskad risk för komplikationer efter operationen eller förbättrad långtidsöverlevnad har inte forskningen kunnat visa vid uppföljningen efter fem år.
– Vi kunde inte visa någon säker effekt av ryggbedövning på återfall i cancersjukdomen eller överlevnad fem år efter operationen. Vi kunde inte heller se att ryggbedövningen minskade komplikationerna efter operation, säger Wiebke Falk överläkare på anestesi- och intensivvårdskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Fördelar med båda smärtbehandlingsmetoderna
I studien ingick 180 cancerpatienter från Örebro, Karlstad och Linköping. De som deltog fick en fråga innan operation om de kunde tänka sig att delta i studien. De som ville delta lottades att få antingen ryggbedövning eller morfin, alla patienter har fått samma narkos och varit sövda under operation. Det är den första studien som har undersökt om val av smärtlindringsmetod påverkar överlevnad efter kirurgi för tjock- och ändtarmscancer.
– Efter operation har patienterna fått skatta hur ont de har på en skattningsskala mellan 1-10. Bättre smärtlindring kan ha fördelar för patienten, då vi arbetar efter ett koncept där patienten snabbt efter uppvaknandet ska upp och röra på sig efter operationen, säger hon.
Det fanns även fördelar med att använda morfin istället för epidural som är en resurskrävande teknik. Epidural behöver följas upp efter operation och det händer att den inte täcker hela området som behöver vara bedövat.
Mer forskning behövs kring hur utvecklingen av cancern kan påverkas
Tiden under och efter en canceroperation har betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Det finns mycket data som tyder på att läkemedel som används för narkos eller speciella smärtlindringstekniker som ryggbedövning skulle kunna påverka risken för cancerspridning och återfall i sjukdomen.
– Vi vet dock inte än om det verkligen är sant och om det kan påverka sjukdomsförloppet. I min avhandling kunde jag inte påvisa att epiduralbedövning har en skyddande effekt i samband med en operation för tjock- eller ändtarmscancer men mer forskning och större studier behövs för att kunna erbjuda patienterna det bästa möjliga omhändertagandet, avslutar Wiebke Falk.
Vid frågor kontakta
Wiebke Falk
Överläkare
Anestesi- och intensivvårdskliniken (ANIVA)
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
E-post: wiebke.falk@regionorebrolan.se
Telefon: 019 – 602 03 08
Nyckelord
Kontakter
Elin AbelsonKommunikatör
Tel:072-1464995elin.abelson@regionorebrolan.seBilder


Länkar
Om
Det personliga universitetssjukhuset
Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
DNA-teknik kan korta väntan på diagnos vid svåra infektioner3.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Örebroforskaren David Nestor visar att det kan vara möjligt att snabbare upptäcka bakterier i blodet genom att analysera DNA direkt i patientprover. ”Vi ser att metoden har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling innan den kan användas som en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik”, säger han.
Sepsis utmanar sjukvården – ny forskning kan bidra till mer träffsäker behandling22.4.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ny Örebroforskning visar att förbättrad diagnostik och mer individanpassad antibiotikabehandling kan spela en avgörande roll för att förbättra vården vid sepsis. Genom att studera variationer i patienters tidiga sjukdomsförlopp bidrar specialistläkaren Karolina Liljedahl Prytz med ny kunskap om hur behandling kan optimeras i akuta skeden.
Nytt formulär ska fånga cancerpatienters uppfattning av vårdkvalitet13.4.2026 08:20:00 CEST | Pressmeddelande
Trots avancerade behandlingar saknas fortfarande ett tydligt sätt att mäta vårdkvalitet ur cancerpatienters perspektiv. Med stöd från Benny Frengens stiftelse på 245 000 kronor testas nu ett patientbaserat frågeformulär. ”Vi vill kunna mäta vad patienterna själva upplever bidrar till vårdkvalitet i sin cancerdagvård”, berättar Jeanette Kittang, forskningssjuksköterska vid Universitetssjukhuset Örebro.
18 miljoner till lokal forskning25.3.2026 08:08:00 CET | Pressmeddelande
Nu är det klart vilka forskare som får medel från Nyckelfonden 2026. I år beviljar fonden över 18 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt i Örebro län. Ett av projekten handlar om små partiklar som orsakar stort lidande, sjukdom och förtida död när de tar sig in i lungorna. Men tack vare ny forskning kan ett friskare liv vara inom räckhåll.
Forskning ska bana väg för skonsammare respiratorbehandling20.3.2026 08:10:36 CET | Pressmeddelande
Ventilatorbehandling räddar liv varje dag inom intensivvården men kan samtidigt belasta både lungor och andningsmuskulatur. Forskaren Alexander Otterbeck vid Universitetssjukhuset Örebro får 200 000 kronor från Kungliga Vetenskapsakademien. Pengarna ska användas för att undersöka om elektrisk stimulering av diafragman kan göra respiratorbehandling mer skonsam och minska risken för komplikationer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
