Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer
- Resultaten visar att femårsöverlevnaden för patienter i studien var drygt 70 procent för de som efter borttagande av modertumören fick leverkirurgi och/eller lokal värmeablation (THA) av levermetastaser jämfört med 42 procent i kontrollgruppen. Det talar för att sådan behandling av dottersvulster kan erbjudas i ett försök att förbättra prognosen/överlevnaden, säger Olov Norlén, överläkare och sektionschef för endokrin-och bröstkirurgi vid Akademiska sjukhuset.
Neuroendokrina tumörer (NET) är ett samlingsnamn för en relativt ovanlig typ av hormonproducerande tumörer som oftast uppstår i mag-tarmkanalen eller lungorna, men även i bukspottkörteln.
Den aktuella studien omfattade totalt 714 patienter som behandlades för metastaserad pankreas-NET (spridd endokrin cancer i bukspottkörteln) vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset åren 1995–2018, varav 589 på Akademiska. Fokus var de 108 patienter med bortopererad primärtumör i bukspottkörteln, som antingen genomgått lokal värmebehandling (ablation) eller kirurgi för sina levermetastaser.
Termisk hepatisk ablation (THA) är en lokal, ofta röntgenstyrd behandling, som innebär att man via en nål använder värmeenergi (mikrovågor eller radiovågor) för att behandla metastaserna i levern.
Enligt Olov Norlén går trenden mot alltmer minimalinvasiv kirurgi med titthål för fler diagnoser och ingrepp såsom vid leverkirurgi och operation för endokrina bukspottkörteltumörer.
- De metoder som används minskar risken att skada frisk intilliggande vävnad, ger ofta mindre problem med smärta, kortade vårtider samt påskyndad rehabilitering jämfört med stor öppen kirurgi. Här spelar teknikutvecklingen en viktig roll liksom ökad användning av datortomografi, ultraljud och magnetkamera som gör att alltfler små tumörer upptäcks i ett tidigt skede, innan de börjat ge symptom, säger han.
På Akademiska sjukhuset finns bred kompetens inom området. Neuroendokrina tumörer är ett av fyra center of excellence jämte neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes. Av de cirka 1 000 patienter som behandlas årligen för neuroendokrina tumörer på Akademiska är 300 nya patienter. Cirka 60 av dessa genomgår kirurgisk behandling.
Vård av patienter med neuroendokrina tumörer är föremål för att bli Nationell Högspecialiserad Vård, NHV, som innebär att högspecialiserad vård koncentreras till som mest fyra enheter i landet. När det gäller NET inleds ansökningsförfarandet i september och i december förväntas Socialstyrelsen besluta vilka fyra enheter som får sådant nationellt ansvar.
- En ökad koncentration av avancerad vård är av stor betydelse för patienterna. Att vården av ovanliga tumörer centraliseras till färre kliniker förväntas leda till en mer jämlik vård nationellt. Kunskapsöverföring mellan enheterna kommer sannolikt också att bidra till den utvecklingen, framhåller Olov Norlén.
Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften Bristish Journal of Surgery Open. (BJSO).
Läs hela artikeln.
FAKTA: Neuroendokrina tumörer (NET)
- Kan uppkomma i flera olika organ varav de flesta finns i tunntarmen, många i lungan och övriga i andra organ som till exempel i magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln.
- Gemensamt för tumörerna är att de i regel producerar olika hormoner, som kan ge upphov till olika symtom.
- De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor
- Det finns idag inga klara teorier om vad som orsakar NET.
- Många patienter opereras, oavsett om tumörerna har hunnit sprida sig eller inte
- Nästan alla patienter med neuroendokrina tumörer som ger hormonella symtom får behandling med en form av läkemedel, så kallade somatostatinanaloger, för att stoppa tumörtillväxten. Detta gäller framför allt tunntarms-NET, men även vissa NET i bukspottkörteln.
- När tumören metastaserat/spridits till levern finns ett flertal olika behandlingar, inkluderande kirurgi, läkemedel, värmeablation, hämning av blodkärlsförsörjning till tumörerna och så kallad målsökande strålbehandling.
För mer information, kontakta:
Olov Norlén, överläkare och sektionschef endokrin-och bröstkirurgi vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 43 41, e-post: olov.norlen@akademiska.se
Peter Stålberg, överläkare och professor inom endokrinkirurgi, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 46 11, e-post: peter.stalberg@akademiska.se
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum