Akademiska sjukhuset

Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka

Dela

En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.

Mikroskopbild av sjuk njurvävnad (glomeruli). Njurbiopsi är en invasiv undersökning som fortfarande ses som nödvändig. Forskare engagerade i den nationella njurmedicinska biobanken hyser dock förhoppningen att det i framtiden ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen vid njursjukdomar.
Mikroskopbild av sjuk njurvävnad (glomeruli). Njurbiopsi är en invasiv undersökning som fortfarande ses som nödvändig. Forskare engagerade i den nationella njurmedicinska biobanken hyser dock förhoppningen att det i framtiden ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen vid njursjukdomar.

– I biobanken samlar vi in, bevarar och forskar på biologiskt material. Genom att använda våra resultat är målet att varje patient ska kunna erbjudas en mer individualiserad diagnos och behandling, säger Inga Soveri, överläkare och docent i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika projektkoordinator från Uppsala för det nationella projektet Svensk njurmedicinsk biobank.

Forskningsprojektet initierades 2016 och insamlingen av prover startade 2018 med praktiskt stöd från Biobank Sveriges provservicekoordinatorer (PSK). Nu pågår studien runt om i Sverige i Uppsala, Göteborg, Umeå, Skåne, Kronoberg, Värmland, Gävleborg och Östergötland.

– Idag har vi hundratals prover i biobanken. Om vi fortsätter att växa kan vi inom ett par tre år börja göra uttag och analysera markörer. Dessutom har vi bra patientuppföljning via Svensk Njurregister, berättar Inga Soveri.

Forskarna samlar löpande in biologiskt material i form av urin, plasma, serum och helblod från patienter som på klinisk indikation genomgår en njurbiopsi. Patienterna följs upp via Svensk Njurregisters biopsimodul där man bland annat registrerar uppgifter om tidigare behandlingar.

För att kunna ställa diagnos tas vanligtvis vävnadsprov från njuren (njurbiopsi). Eftersom många njursjukdomar är väldigt sällsynta behöver man i samarbete med andra regioner samla ihop en kritisk massa av prov för att kunna besvara forskningsfrågor och därigenom öka kunskapen om njursjukdomar.

Enligt Inga Soveri finns fortfarande kunskapsluckor.

– Hur patienter med samma diagnos svarar på behandling skiljer sig mycket, likaså prognos vid samma sjukdom. Exakt varför det är så, det vet vi inte, förklarar hon.

Njurbiopsi är en invasiv undersökning som fortfarande ses som nödvändig, men Inga Soveri och hennes forskarkollegor hyser förhoppning om att detta ska kunna ändras i framtiden.

–  Det vore bra om patienter kunde slippa göra en njurbiopsi överhuvudtaget, att det skulle räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov som kan användas för att ställa diagnos och styra behandlingen, framhåller hon.

För att material ska kunna förvaras i biobanken krävs patienternas samtycke. Innan man samlar in prover i projektet tillfrågas patienterna om detta. Det sker innan själva biopsitillfället. Patienterna får då frågan om de är villiga att, utöver rutinprover, lämna ytterligare prov i forskningssyfte.

Forskarna använder sig av så kallad sjukvårdsintegrerad biobankning, en nationell modell där prov tas av vårdpersonal och hanteras via vårdens befintliga rutiner. Det ses som ett kostnadseffektivt upplägg som har gjort det möjligt att samla in prover för framtida biobankning, det som sker inom projektet idag. Enligt forskarna är det en stor vinst att till exempel kunna beställa biobanksprov för forskning via journalsystemen i samband med att prov tas av diagnostiska skäl.

– Infrastruktur har byggts upp och fortsätter att växa tack vare stöd från regionerna, regionala biobankerna, Njurfonden och alla patienter som donerat prover, säger Inga Soveri.

– På längre sikt möjliggör infrastrukturen en mer jämlik vård eftersom även de som har en mindre vanlig sjukdom kan delta i forskning, utan att för den skull behöva ta sig till ett universitetssjukhus. Vår målsättning är att studien ska bidra till ökad kunskap och i förlängningen bättre vård för patienter med njursjukdomar, avrundar hon.

Nyckelord

Kontakter

Inga Soveri, överläkare och docent i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika projektkoordinator från Uppsala för det nationella projektet Svensk njurmedicinsk biobank;
018-611 43 40 eller 0738-682 27 14
Inga.Soveri@medsci.uu.se

Bilder

Inga Soveri överläkare och docent i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika projektkoordinator från Uppsala för det nationella projektet Svensk njurmedicinsk biobank.
Inga Soveri överläkare och docent i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika projektkoordinator från Uppsala för det nationella projektet Svensk njurmedicinsk biobank.
Åsa Forsberg, Uppsala Biobank Får användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye