Akademiska sjukhuset

Studie visar: Träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador

Dela

Akuta skador på lårets baksida, så kallade hamstringsavlösning, uppstår oftast i samband med halkolyckor och idrott. En ny studie från tio sjukhus i Sverige och Norge, med många av patienterna rekryterade i Uppsala och Stockholm, utmanar den traditionella behandlingen. Resultaten, som publiceras i den amerikanska tidskriften NEJM Evidence, visar att träning, det vill säga icke kirurgisk behandling, är lika effektiv som operation för patienter i åldrarna 30 till 70 år.

En ny studie visar att träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador, som innebär att senfästet på sittbenet för muskler på lårets baksida slitits av. Skadorna kan uppstå vid en ofrivillig böjning i höften, till exempel vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vatten- och längdskidåkning eller kampsport.
En ny studie visar att träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador, som innebär att senfästet på sittbenet för muskler på lårets baksida slitits av. Skadorna kan uppstå vid en ofrivillig böjning i höften, till exempel vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vatten- och längdskidåkning eller kampsport. Johnér bildbyrå

– Traditionellt har operation varit standardbehandling för akuta hamstringsskador trots att det saknats vetenskapliga belägg för att denna behandling skulle vara den bästa vid den här skadan. I Sverige har det varit stora lokala variationer i val av behandling. Våra resultat visar att träning, det vill säga icke-kirurgisk behandling, kan vara ett lika bra alternativ som kirurgisk behandling. Det skulle kunna innebära mindre risk för komplikationer, en snabbare rehabilitering och bra livskvalitet för de flesta patienter, säger Kenneth Jonsson, överläkare och professor­ i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som varit huvudansvarig forskare för den aktuella studien.

Hamstringsmuskulen är muskler på lårets baksida som böjer i knäleden och sträcker i höftleden. Proximal hamstringsavlösning innebär att senfästet på sittbenet för hamstringsmusklerna har slitits av. Skadorna uppstår ofta vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vatten- och längdskidåkning eller skridskoolyckor.

– Det är en relativt ovanlig skada som oftast inträffar vid okontrollerad spagatrörelse när höftleden böjs samtidigt som knäet är sträckt. Populariteten av längdskidåkning och långfärdsskridskor i Sverige och Norge gör att denna skada är relativt vanligare i vår del av världen. I akutskedet ger skadan bland annat kraftig smärta och nedsatt funktion vid sträckning i höften och försök till att böja i knäet, förklarar Kenneth Jonsson.

Studien är genomförts i Sverige och Norge mellan 2017-2022. Patienter i 30-70-årsådern på tio sjukhus lottades till antingen operation eller icke-kirurgisk behandling. Vid operation fästes senstumpen tillbaka till sittbenet med trådar som förankras i sittbenet. Vid icke-kirurgisk behandling rekommenderas patienten ett rehabiliteringsprogram med stöd av en fysioterapeut. Patienterna följdes upp med flera parametrar bland annat med ett patientrapporterat instrument kallat Perth Hamstrings Assesment Tool (PHAT) utvecklat i Australien, där smärta, aktivitet och rörlighet skattas.

– Efter två år visade resultaten att skillnaderna mellan de två behandlingsmetoderna var obetydliga, att de gav likvärdiga resultat när det gäller funktion och återhämtning. Studien visar att icke-operativ behandling kan vara ett säkert och effektivt alternativ till operation för patienter med proximala hamstringsavulsioner. Det öppnar upp för nya riktlinjer inom vården och kan förändra hur hamstringsskador behandlas framöver, avrundar Kenneth Jonsson.

Nyckelord

Kontakter

Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; 018-611 90 37 eller 076-724 89 51, e-post: kenneth.jonsson@surgsci.uu.se

Elsa Pihl, specialistläkare i ortopedi på Danderyds sjukhus och disputerad vid Karolinska institutet; elsa.pihl@ki.se

Bilder

Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tidig operation av prostatacancer förlängde livet10.10.2024 08:38:54 CEST | Nyheter

Överlevnaden för män som drabbats av prostatacancer och fått hela prostatakörteln bortopererad direkt efter att tumören upptäckts, ökade med 17 procentenheter jämfört med dem som behandlades först när tumören gav symptom. Dessutom levde männen i genomsnitt drygt två år längre. Det framkommer i slutresultaten av en 30 år lång skandinavisk studie ledd från Uppsala universitet, som publiceras i New England Journal of Medicine.

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad4.10.2024 11:47:58 CEST | Pressmeddelande

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye