Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression

Dela

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.

I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria.
I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria. Akademiska sjukhuset (arrangerad bild)

– Magnetstimulering av hjärnan är ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. I studien ska vi försöka boostra effekten av magnetstimulering av hjärnan för att fler av dessa patienter ska bli depressionsfria, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades knappt 1 000 patienter i Sverige. Repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS), som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression.

Magnetstimulering innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan, som ligger strax under spolen, antingen får lättare eller svårare att signalera.

– I den här studien kommer vi att ge en komprimerad intensiv variant av rTMS som bara tar två veckor i stället för sex veckor, säger Robert Bodén.

Boostereffekt med läkemedel

Läkemedlet som ska prövas i studien är d-cycloserin jämfört med placebo, dvs sockerpiller. D-cycloserin är ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, men används då i höga doser. Den låga dos som ska användas i denna studie har i stället en stimulerande effekt på hjärnans formbarhet (plasticitet).

– Tidigare studier på samtalsterapi mot tvångssyndrom har visat att terapin blir effektivare med tillägg av d-cycloserin och en lite pilotstudie har visat att det troligen även gäller vid rTMS, säger Robert Bodén och fortsätter:

– Det handlar om att hjälpa hjärnan att underlätta för nervcellerna att stärka kopplingarna till varandra under rTMS-behandlingen. Eftersom denna formbarhet troligen är en förutsättning för att magnetstimuleringen ska fungera så är förhoppningen att fler patienter ska bli hjälpta av behandlingen med stöd av d-cycloserin.

Vetenskapsrådet har beviljat ett anslag på 17 miljoner till den kliniska behandlingsstudien som leds från Akademiska sjukhuset. Patienter kommer även behandlas i Göteborg, Lund, Stockholm, och Örebro.

Nyckelord

Kontakter

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering, Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet;
070-611 09 14, robert.boden@neuro.uu.se

Bilder

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Staffan Claesson Bilden får användas i media
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye