Akademiska sjukhuset

Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?

Dela

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. Resultaten av en omvårdnadsstudie på Akademiska sjukhuset visar att patienterna blev motiverade att röra sig mer och få i sig tillräckligt med kalorier och proteiner med en aktiv insats från en sjuksköterska.
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. Resultaten av en omvårdnadsstudie på Akademiska sjukhuset visar att patienterna blev motiverade att röra sig mer och få i sig tillräckligt med kalorier och proteiner med en aktiv insats från en sjuksköterska. Johan Alp


– Resultaten visar att patienterna blev motiverade att röra sig mer och få i sig tillräckligt med kalorier och proteiner med en aktiv insats från en sjuksköterska. Vi föreslår att interventionen inkluderas i den ordinarie vården för patienter som genomgår stamcellstransplantation (HSCT), säger Sölvi Vejby, utbildningsansvarig sjuksköterska inom hematologi på Akademiska sjukhuset och medicine licentiat vid Uppsala universitet.

Studien pågick på Akademiska sjukhuset mellan oktober 2021 och augusti 2022. Interventionen omfattade patienter som var 18 år eller äldre med antingen en malign blodsjukdom eller aplastisk anemi; en allvarlig åkomma där benmärgen inte förmår producera blodceller. Patienterna skulle genomgå hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT), antingen autolog, där stamcellerna tas från patienten själv, eller allogen, där stamcellerna kommer från en donator.

– Sjuksköterskor inom cancervård upplever en ökad arbetsbelastning på grund av alltmer medicinskt intensiva behandlingar. Få studier har undersökt om det är genomförbart och om patienterna accepterar att följa ett program där de ska arbeta för beteendeförändring mot ett utsatt mål och själva rapportera framhåller Sölvi Vejby.

I studien följdes patienterna upp och fick stöd genom hela processen vid en stamcellstransplantation. För att stödet skulle bli framgångsrikt ute på klinikerna var det, enligt Sölvi Vejby, avgörande att patienterna fick dela med sig av sina erfarenheter. Därför intervjuades de efter utskrivning från sjukhuset.

Hon betonar också vikten av att etablera en kontakt med dietist i god tid före transplantationen, att sätta upp mätbara mål för fysisk aktivitet och att det finns ett mer omfattande nutritionsstöd. Likaså att man uppmuntrar patienterna att föra en aktivitetsdagbok eller att registrera överenskomna aktiviteter på en whiteboardtavla, för att öka deras motivation.

Före transplantationen fick patienterna en förberedande konsultation med en och samma studiesjuksköterska vilket i intervjuerna visade sig vara viktigt. Under sjukhusvistelsen gjordes dagliga uppföljningar. Dessutom gjordes två telefonuppföljningar efter utskrivning. Interventionen fokuserade på tekniker för beteendeförändringför att öka fysisk aktivitet och förbättra energi- och proteinintaget. Patienterna fick även två individuella konsultationer med en dietist. Fysisk aktivitet dokumenterades med hjälp av en aktivitetsdagbok där patienter registrerade typ av aktivitet, hur ofta och hur länge den utfördes samt hur ansträngande den var.

– För att optimera resultaten är det avgörande att aktiviteter och mål planeras efter varje patients förutsättningar och anpassas för att tillgodose varje patients unika behov. På längre sikt föreslår vi att man etablerar ett team av erfarna och utbildade sjuksköterskor som schemalagt ansvarar för den dagliga uppföljningen av fysisk aktivitet och nutrition, samt för att implementera och vidareutveckla vår anpassade intervention, avrundar Sölvi Vejby.

Nyckelord

Kontakter

Sölvi Vejby, utbildningsansvarig sjuksköterska på hematologen, Akademiska sjukhuset och medicine licentiat vid Uppsala universitet;
076-495 84 65
solvi.vejby@akademiska.se

Bilder

Sölvi Vejby, utbildningsansvarig sjuksköterska på hematologen, Akademiska sjukhuset och medicine licentiat vid Uppsala universitet
Sölvi Vejby, utbildningsansvarig sjuksköterska på hematologen, Akademiska sjukhuset och medicine licentiat vid Uppsala universitet
Privat bild
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Forskning på långvarig smärta internationellt prisad11.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye