Akademiska sjukhuset

Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska

Dela

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling av sepsis för barn med leukemi. Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen.
I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling av sepsis för barn med leukemi. Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen. Johnér bildbyrå

–Allvarliga infektioner är den vanligaste orsaken till kortsiktig dödlighet hos barn med blodcancer. Målet är att utveckla ny, mer träffsäker diagnostik och behandlingar för sepsis hos barn med leukemi, säger Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet.

Sepsis, eller blodförgiftning som det också kallas, orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion orsakad av bakterier, virus, parasiter eller svamp, vare sig de finns i blodet eller inte. Oftast börjar sepsis med en lokal infektion, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion.

– En cancerdiagnos och behandling med cytostatika eller strålning kan försvaga immunförsvaret, vilket gör det svårt för kroppen att bekämpa infektioner. Barn med leukemi, som genomgår cytostatikabehandling, kan vara särskilt mottagliga. Om barnet drabbas av sepsis kan detta leda till chock, organsvikt och till och med dödsfall, säger Robert Frithiof.

I studien ska forskarna mer specifikt undersöka neutrofila extracellulära fällor (NETs). Det är nätliknande strukturer, som är en del av det medfödda immunförsvaret och som frigörs för att fånga och döda invaderande mikroorganismer.

– NETs kan även göra skada genom att bidra till ökad inflammation och försämra funktionen för kroppens egna celler. Det är ännu okänt hur de påverkar infektioner hos barn med blodsjukdomar, förklarar Robert Frithiof.

Han betonar att sepsis hos barn med cancer skiljer sig från sepsis hos barn utan cancer genom andra infektionsvägar, infektionstyper och immunsvar.

– Biomarkörer och behandlingsstrategier fungerar sämre för denna grupp, och forskning anpassad för deras behov är begränsad. Detta gör att dödligheteten är hög och behovet av ny diagnostik och behandling stor, avrundar Robert Frithiof.

Studien är del av ett europeiskt samarbetsprojekt där en viss del av finansieringen redan har beviljats på europeisk nivå genom utlysningen HORIZON-MSCA-2022-DN-01. Forskargruppen tilldelades nyligen ett anslag från Barncancerfonden på 1,2 miljoner kronor för studien.


FAKTA om den kliniska studien ”Novel therapeutic targets and diagnostic tools for sepsis in paediatric leukaemia”

  • Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen på Akademiska sjukhuset.
  • Proverna kommer att användas för att identifiera biomarkörer och nya behandlingsmål kopplade till NETs-produktion.
  • Både befintliga och nya biobanker kommer att användas.
  • Ett fokus är mediatorer, faktorer som förklarar viktiga steg i NETs-bildningsprocessen, och hur dessa kan kopplas till organsvikt och kortsiktig dödlighet.
  • Därefter kommer specifika diagnostiska verktyg och läkemedelsbehandlingar som riktar sig mot dessa mediatorer att utvecklas.
  • Slutligen kommer forskarna att undersöka hur effektiva dessa nya verktyg är för att upptäcka och påverka NETs-bildning i de insamlade proverna.

Nyckelord

Kontakter

Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet;
018-617 12 64 eller 072-240 62 52
robert.frithiof@uu.se

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye