Akademiska sjukhuset

Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska

Dela

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling av sepsis för barn med leukemi. Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen.
I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling av sepsis för barn med leukemi. Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen. Johnér bildbyrå

–Allvarliga infektioner är den vanligaste orsaken till kortsiktig dödlighet hos barn med blodcancer. Målet är att utveckla ny, mer träffsäker diagnostik och behandlingar för sepsis hos barn med leukemi, säger Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet.

Sepsis, eller blodförgiftning som det också kallas, orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion orsakad av bakterier, virus, parasiter eller svamp, vare sig de finns i blodet eller inte. Oftast börjar sepsis med en lokal infektion, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion.

– En cancerdiagnos och behandling med cytostatika eller strålning kan försvaga immunförsvaret, vilket gör det svårt för kroppen att bekämpa infektioner. Barn med leukemi, som genomgår cytostatikabehandling, kan vara särskilt mottagliga. Om barnet drabbas av sepsis kan detta leda till chock, organsvikt och till och med dödsfall, säger Robert Frithiof.

I studien ska forskarna mer specifikt undersöka neutrofila extracellulära fällor (NETs). Det är nätliknande strukturer, som är en del av det medfödda immunförsvaret och som frigörs för att fånga och döda invaderande mikroorganismer.

– NETs kan även göra skada genom att bidra till ökad inflammation och försämra funktionen för kroppens egna celler. Det är ännu okänt hur de påverkar infektioner hos barn med blodsjukdomar, förklarar Robert Frithiof.

Han betonar att sepsis hos barn med cancer skiljer sig från sepsis hos barn utan cancer genom andra infektionsvägar, infektionstyper och immunsvar.

– Biomarkörer och behandlingsstrategier fungerar sämre för denna grupp, och forskning anpassad för deras behov är begränsad. Detta gör att dödligheteten är hög och behovet av ny diagnostik och behandling stor, avrundar Robert Frithiof.

Studien är del av ett europeiskt samarbetsprojekt där en viss del av finansieringen redan har beviljats på europeisk nivå genom utlysningen HORIZON-MSCA-2022-DN-01. Forskargruppen tilldelades nyligen ett anslag från Barncancerfonden på 1,2 miljoner kronor för studien.


FAKTA om den kliniska studien ”Novel therapeutic targets and diagnostic tools for sepsis in paediatric leukaemia”

  • Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen på Akademiska sjukhuset.
  • Proverna kommer att användas för att identifiera biomarkörer och nya behandlingsmål kopplade till NETs-produktion.
  • Både befintliga och nya biobanker kommer att användas.
  • Ett fokus är mediatorer, faktorer som förklarar viktiga steg i NETs-bildningsprocessen, och hur dessa kan kopplas till organsvikt och kortsiktig dödlighet.
  • Därefter kommer specifika diagnostiska verktyg och läkemedelsbehandlingar som riktar sig mot dessa mediatorer att utvecklas.
  • Slutligen kommer forskarna att undersöka hur effektiva dessa nya verktyg är för att upptäcka och påverka NETs-bildning i de insamlade proverna.

Nyckelord

Kontakter

Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet;
018-617 12 64 eller 072-240 62 52
robert.frithiof@uu.se

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Nytt centrum ska stärka vården för patienter med blodsjukdomen mastocytos28.1.2025 08:30:00 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset har officiellt etablerat ett Centre of Excellence för blodsjukdomen mastocytos. Målgruppen är patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos som erbjuds sammanhållen utredning/diagnostik, information och behandling. Mastocytos är en i många fall svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och med varierande allvarlighetsgrad.

Forskning visar: Kontaktsjuksköterska viktigt för återhämtning efter operation av komplexa bråck på aorta21.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den medicinska forskningen på komplex sjukdom i stora kroppspulsådern (aorta) har avancerat snabbt de senaste tio åren, med utveckling av operationsmetod och ökad överlevnad. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar dock att omvårdnaden behöver stärkas för att återhämtningen ska bli optimal. På Akademiska har en ny funktion som kontaktsjuksköterska införts och forskarna efterlyser fler insatser.

Forskningsstudie visar: Inflammation kan förklara magbesvär vid psoriasis20.1.2025 12:34:33 CET | Nyheter

Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet, där patienter från Akademiska sjukhuset deltagit. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom, enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye