Ny studie: Högflödesbehandling i hemmet utvärderas på patienter med kronisk andningssvikt
Patienter med kronisk andningssvikt orsakad av KOL eller lungfibros behandlas vanligtvis med torr syrgas via grimma i hemmet. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en nationell studie där forskarna ska undersöka hälsoeffekter av kompletterande högflödesbehandling som innebär att man får en blandning av syrgas och luft, med högre flöden.
– Studien är viktig eftersom den kan visa om högflödesbehandling kan bli en potentiell ny behandlingsform för patienter med KOL och kronisk andningssvikt, patienter som idag får syrgasbehandling via näsgrimma i hemmet. Det är en patientgrupp med hög sjuklighet och dödlighet där vi också vet att det är vanligt med biverkningar av nuvarande syrgasbehandling på grund av torra, uttorkade luftvägar, säger Mirjam Ljunggren, läkare inom lung- och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
I Uppsala inleddes studien i december. Under ett år kommer patienter på Akademiska sjukhuset att slumpas in i två grupper, där den ena får fortsätta med sedvanlig syrgasbehandling i hemmet, och den andra, utöver den behandlingen, får högflödesbehandling; en blandning av syrgas och luft där luften är befuktad och uppvärmd, till skillnad från den torra gas sedvanlig syrgasbehandling ger.
I studien inkluderas patienter som har hemsyrgas på grund av andningssvikt orsakad av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller interstitiell lungsjukdom, även kallad lungfibros. I Sverige har 400 000-700 000 personer KOL, en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Lungfibros, som är betydligt ovanligare, är en grupp lungsjukdomar som innebär inflammation och fibros i lungorna, det vill säga att de tunna väggarna mellan lungblåsorna är förtjockade, stela och omvandlas till ärrvävnad.
– Vi vill se om det finns en skillnad i tid till första sjukhusinläggning eller död upp till ett år efter studiens start hos patienter med KOL Vi kommer även att titta på hur ofta patienterna behöver läggas in på sjukhus, behovet av intensivvård, episoder av försämring i grundsjukdomen, symptom och hälsorelaterad livskvalitet med mera, berättar Mirjam Ljunggren.
Akademiska sjukhuset är ett av tio sjukhus som medverkar i den kliniska studien HILOT, som leds av Magnus Ekström i Lund/Karlskrona.
Nyckelord
Kontakter
Mirjam Ljunggren, läkare inom lung- och allergisjukdomar, Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet;
mirjam.ljunggren@medsci.uu.se
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.
Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum