Olika dyrt med hjälpmedel beroende på var du bor

DHR har genomfört en enkätundersökning bland förbundets distrikt för att ta reda på hur hjälpmedelsförsörjningen fungerar i landet.

En enkätfråga gällde hur många avgifter kopplade till hjälpmedel som finns i regionen. Exempel på avgifter kan vara besöks- och hembesöksavgifter, förskrivningsavgifter, försäkringskostnader, serviceavgifter, utprovningsavgifter och års- eller abonnemangsavgifter.

Drygt en fjärdedel av respondenterna svarade att det finns en till två olika avgifter, medan cirka tre fjärdedelar uppgav att det finns fler än tre.

-  Att nya avgifter knyts till hjälpmedel är bekymmersamt eftersom flera små kostnader snabbt kan bli en stor summa för den enskilde. Många med funktionsnedsättning är dessutom i behov av åtskilliga hjälpmedel för att klara sin vardag. Ofta har de en ansträngd ekonomi eftersom andelen som arbetar deltid, är arbetslösa eller lever på sjukersättning, är högre än för befolkningen i övrigt. Om utgifterna för hjälpmedel ökar kan det innebära att många inte får den hjälp de behöver, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

En annan enkätfråga gällde om det finns kommunala skillnader inom regionen, exempelvis avgifter för hjälpmedel eller serviceavtal för reparation. Hälften av respondenterna svarade att det finns sådana skillnader.

- Det går emot det alla är överens om att vi vill ha: en jämlik hälso- och sjukvård, inklusive hjälpmedelsförsörjning, kommenterar Åsa Strahlemo.

Att vissa regioner har valt att inte skriva ut alla hjälpmedel som individen kan behöva är en annan uppgift som framkommer i enkäten. De hjälpmedel som inte skrivs ut måste således helt bekostas av användaren. Cirka 64 procent av respondenterna uppgav att det i regionen finns nödvändiga personliga hjälpmedel som inte skrivs ut, som exempelvis rollator, kryckor eller duschpall.

I en del regioner, men inte alla, omfattas de kostnader som individen får stå för av högkostnadsskyddet. På frågan om en eller flera av avgifterna ingår i högkostnadsskyddet svarade cirka 36 procent av respondenterna ja. En majoritet (cirka 64 procent) svarade dock nej.

Även om DHR:s enkät är förhållandevis liten med svar från distrikt i elva regioner, ligger den i linje med bland annat Neuros enkätundersökning, som finns presenterad i Neuro-rapporten 2019.

- Andra rapporter pekar också åt samma håll – nämligen mot att individen får ta en allt större andel av de kostnader som samhället borde ta. DHR vill därför att hjälpmedelsförsörjningen regleras i en rättighetslag, som garanterar likvärdighet i landet och ger möjlighet att överklaga beslut, säger Åsa Strahlemo.

För fler kommentarer, var god kontakta: Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, telefon 070 – 50 88 029, asa.strahlemo@dhr.se

För information om enkäten, var god kontakta: Kristian Cornell, ombudsman, DHR, telefon 070 315 80 36, kristian.cornell@dhr.se