Naturskyddsföreningen om budgeten: Rätt att göra rätt, men sluta också att göra fel

Regeringens stora satsning på skydd av värdefull natur är mycket välbehövlig och välkommen. Satsningen innebär ytterligare 2,4 miljarder kronor under 2022 till skydd av värdefull natur och är den största enskilda förstärkningen av anslaget som hittills gjorts. På så vis kan det bildas fler naturreservat, och markägare kan få ersättning för skydd av skog. Fortsatta satsningar på skydd och en omställning till ett hållbart skogsbruk kommer emellertid att behövas för att stoppa utarmningen av ekosystemen.   

"Den stora satsningen på skydd av värdefull natur är mycket glädjande både för de över tvåtusen arter som är hotade i Sverige och för oss människor som är beroende av livskraftiga ekosystem. Fler skyddade områden till skogs och till havs ger hotade växter och djur bättre livsförutsättningar. Det går inte att nog understryka hur viktigt detta är, liksom att ställa om till ett hållbart brukande av våra naturresurser i en tid när livsviktiga ekosystem utarmas, i en allt snabbare takt" säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.  

Inom klimatpolitiken finns det också positiva nyheter i regeringens budget, inte minst åtgärder för ett mer hållbart transportsystem, såsom ett skärpt bonus-malus-system, satsningar på såväl järnväg som kollektivtrafik, samt stöd till elektrifiering av vägtransporter. Regeringen gör välkomna förstärkningar på investeringar i samhällets och industrins omställning, särskilt industriklivet, klimatklivet och energisteget. 
Naturskyddsföreningen välkomnar också att regeringen inför ett kompetenslyft för omställning samt stärker stort anslaget för klimatanpassning.  

De styrmedel som finns på plats är dock långt ifrån tillräckliga för att få till den utsläppsminskning som krävs för att möta den akuta klimatkrisen. Utöver ett förbud mot fossila bränslen måste alla statliga investeringar som leder till stora utsläpp upphöra, och staten måste sluta subventionera verksamhet som direkt motverkar klimatmålen. 

"Sommarens väderhändelser och den senaste rapporten från FN:s klimatpanel visar tydligare än någonsin att vi befinner oss i ett skenande klimat. Samtidigt minskar utsläppen inte i närheten av den takt som krävs. Den svenska regeringen lanserar i budgeten många välkomna klimatsatsningar och har påbörjat ett arbete med att avveckla klimatskadliga subventioner. Men för att snabbt minska utsläppen räcker det inte att göra rätt, det gäller också sluta göra fel. Det är hög tid att gå från ord till handling och avveckla alla klimatskadliga subventioner" säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.  

Naturskyddsföreningen anser att fyra subventioner som belastar statsbudgeten med över 11 miljarder kronor snarast ska avvecklas. 

1. Reformera reseavdraget: 1,3 miljarder kr
2. Beskatta inrikes flygbränsle:1 miljard kr
3. Avskaffa dieselrabatt för jord- och skogsbruk: 0,8 miljarder kr
4. Inför likabeskattning av diesel och bensin  8,5 miljarder kr  
   Totalt: 11,6 miljarder  

Naturskyddsföreningen vill också kommentera följande i regeringens budget.  

Välkommet kompetenslyft för omställning: Samhällets kapacitet behöver stärkas på flera sätt för att ställa om, och arbeten i utsläppsintensiva branscher behöver skiftas till nya gröna jobb. Naturskyddsföreningen har efterfrågat en riktad satsning på utbildningsinsatser och välkomnar därför kompetenslyftet för klimatomställningen och omställningen till en cirkulär ekonomi.  

Bra startpeng för klimatanpassning: Det är på tiden att det införs ett ordentligt anslag för klimatanpassning. 500 miljoner kronor om året är en startpeng, men satsningarna kommer sannolikt behöva förstärkas, inte minst på kommunal nivå.  

Koldioxidlagring med obeprövad teknik: Regeringen satsar stort på bio-CCS som ska fånga in och lagra biogen koldioxid. Det är dock en osäker och energikrävande teknik med begränsad potential. Naturskyddsföreningen vill lyfta potentialen för ökad kolinlagring i våra skogar genom ett mer naturnära skogsbruk med längre omloppstider, vilket dessutom skulle främja den biologiska mångfalden. 

Välkommen men blygsam satsning på att ägodela: Skatteavdraget för uthyrning av personliga tillgångar och momssänkningen på reparationer är ett steg i rätt riktning, men har endast potential att göra skillnad på marginalen. För att komma tillrätta med den stora resursförbrukning som dagens produktion och konsumtion av konsumentprodukter innebär behöver dessa åtgärder kompletteras med innovativa och skärpta styrmedel, såsom krav på ekodesign och återvinningskvoter.  

Viktiga satsningar på dricksvatten och havsmiljö. Naturskyddsföreningen välkomnar att medel avsätts specifikt för arbetet med miljögiftet PFAS och till Länsstyrelsernas arbete med dricksvattenförsörjning och vattenskyddsområden. Det är också positivt att regeringen avsätter medel för att genomföra en havsmiljöproposition baserat på Miljömålsberedningens förslag, samt ökar anslaget för havs- och vattenmiljö. Miljömålsberedningen bedömer att havs- och vattenmiljöarbetet är underfinansierat och därför är det oroväckande att regeringen avser att minska budgeten för 2023 och 2024.  

Jordbrukssatsning måste stärka biologisk mångfald: Regeringens tillskott till jordbruket har potential att främja biologisk mångfald och minska klimatpåverkan, men det förutsätter riktade satsningar till bland annat naturbete och våtmarker.  

Begränsad satsning på hållbart byggande: Det är positivt med satsningarna på hållbart byggande, men det är med väldigt små medel detta ska göras för en bransch som har ett stort klimatavtryck och behöver ställa om i en väldigt hög takt.  

Bistånd: Det är positivt att utgiftsramen för internationellt bistånd upprätthålls och att enprocentsmålet av beräknad BNI kvarstår. Människor som lever i fattigdom i låg- och medelinkomstländer är de mest sårbara för klimatförändringarnas konsekvenser och utarmningen av biologisk mångfald.  Svensk biståndspolitik har goda förutsättningar att fortsatt bidra till att bygga upp hållbara och miljömässigt motståndskraftiga samhällen globalt.