100 trappsteg om dagen kan spara samhället miljarder
Enligt en ny simuleringsmodell som organisationen 100 trappsteg har tagit fram i samarbete med Anders Johrén, civilekonom och analytiker vid Nyckeltalsinstitutet, ger även små insatser för förbättrade levnadsvanor betydande vinster för samhället. Om 500 000 inaktiva svenskar började gå 100 trappsteg varje dag skulle det enligt modellen kunna leda till samhällsekonomiska besparingar på flera miljarder kronor om året.
– Det är försiktigt räknat. Den största vinsten är framförallt det minskade mänskliga lidandet som det skulle innebära. Många liv skulle kunna räddas, säger friidrottsprofilen Mattias Sunneborn, som tillsammans med författaren och journalisten Jenny Åkervall grundat organisationen 100 trappsteg.
Ökat stillasittande är en riskfaktor
Covid-19-pandemin har inneburit att svenska folket sitter mer och rör sig mindre. Pandemin har också drabbat olika grupper i olika hög utsträckning eftersom skillnader i livsvillkor leder till ojämlik hälsa. Sammantaget riskerar detta att bli mycket kostsamt eftersom sjukdomar kopplade till levnadsvanor redan i dag kostar samhället miljardbelopp varje år.
– Forskningen visar tydligt att vi har underskattat effekterna av vardagsrörelse. Det påverkar vår mentala och fysiska hälsa mer än vi trott och det gäller både hur vi mår idag och i framtiden. Nya studier det senaste året visar också att fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för svår covid-19, säger professorn och läkaren Mai-Lis Hellénius från Karolinska Institutet.
Trappans dag uppmuntrar till handling
Trappans dag är en folkhälsosatsning av organisationen 100 trappsteg. Den 22 september uppmärksammas temadagen för andra året i rad genom ett digitalt seminarium kring pandemins effekter på folkhälsan. Deltar vid eventet gör några av Sveriges främsta forskare, läkare, träningsprofiler, experter, idrottsstjärnor och beslutsfattare inom området fysisk och psykisk hälsa.
– All ny kunskap är lite värd om vi inte kan omsätta den i praktisk handling. Trappor finns överallt, kostar inget och det tar bara några minuter att gå 100 trappsteg. Vår simuleringsmodell visar hur orimligt det är att vi inte satsar mer på att bryta stillasittandet och öka den fysiska aktiviteten, säger Jenny Åkervall.
Detta är Trappans dag
Bakom initiativet Trappans dag står 100 trappsteg, tillsammans med Karolinska Institutet samt organisationerna Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och Suicide Zero.
Om 100 trappstegs simuleringsmodell
I den simuleringsmodell som 100 trappsteg har tagit fram kan man genom att mata in olika antaganden och erfarenheter bedöma vilken ekonomisk potential 100 trappsteg har. Utifrån de antaganden som läggs in kan man med hjälp av standardkostnader för sjukfrånvaro, effektivitet och samhällets kostnader för hjärt- och kärlsjukdomar få fram en tänkbar samhällsekonomisk effekt av 100 trappsteg. Många av de antaganden som projektgruppen har gjort baseras antingen på statistik eller erfarenheter.
För mer info om modellen, kontakta gärna:
Anders Johrén, statistiker vid Nyckeltalsinstitutet med fokus på ekonomiska argument kring personal, hälsa och friskvård, 079-626 28 26
För mer info om Trappans dag, kontakta gärna:
Mattias Sunneborn,100 trappsteg, 073-524 02 80
Jenny Åkervall,100 trappsteg, 070-690 42 79
Mai-Lis Hellénius, läkare och professor vid Karolinska Institutet, 072- 541 83 35
Faktarutor
Fakta fysisk aktivitet och hjärnan
Fysisk aktivitet förebygger flera av hjärnans sjukdomar som Alzheimers och stroke, förbättrar en del av hjärnans kognitiva funktioner och leder till bättre psykisk hälsa genom att minska depressiva symtom. Fysisk aktivitet gör att kroppen blir bättre på att ta hand om stresshormoner samtidigt som signalsubstanser frisätts i hjärnan som motverkar depression och smärta.
Fakta fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom
Det ökande stillasittandet är en vanlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt och stroke. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den i särklass vanligaste dödsorsaken i Sverige. Den som är måttligt aktiv har cirka 50 procents lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än den som är inaktiv. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.
Nyckelord
Kontakter
Martina Fjellsson DraouiPR & Press Manager
Tel:072-186 77 38martina.fjellsson@hjarnfonden.seBilder
Länkar
Om
Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlingskontroll kontrollerar verksamheten.
Följ Hjärnfonden
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Hjärnfonden
Ny rapport: alkohol och psykisk ohälsa hänger ihop20.2.2024 08:02:11 CET | Pressmeddelande
Alkohol är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Samtidigt kan minskad alkoholkonsumtion förbättra hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Det visar en ny sammanställning om alkoholens många konsekvenser på hjärnan, gjord av en internationell forskargrupp. Bakom rapporten står bland annat Hjärnfonden och IOGT-NTO.
Stärkt hjärnforskning kan bidra till att lösa framtida samhällsutmaningar27.12.2023 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det finns stora möjligheter att lösa utmaningar inom flera samhällssektorer genom att stärka neuroforskningen och öka de tvärvetenskapliga samarbetena. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.
Fler än hälften av svenskarna vet inte vart de ska vända sig vid tecken på Alzheimers sjukdom18.12.2023 06:53:30 CET | Pressmeddelande
3 av 5 vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd vid tecken på Alzheimers sjukdom. Det visar en ny undersökning gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Undersökningen visar också att det finns en stor oro att drabbas. Hjärnfonden vill nu se fler kunskapshöjande insatser.
Pressinbjudan, Hjärnans dag – årets stora kunskapsdag om hjärnan1.11.2023 07:45:00 CET | Pressinbjudan
Stamcellstransplantation och hjärntrötthet. Det är några av ämnena du kommer att få lyssna till när ledande hjärnforskare samlas för årets stora kunskapsseminarium om hjärnan. Välkommen!
120 miljoner till svensk hjärnforskning men behovet är större6.7.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Viljan att stödja svensk hjärnforskning fortsätter öka. 2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Men pengarna räcker inte till. Det behövs mer pengar till fler kvalificerade forskningsprojekt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum