Fler än hälften av svenskarna vet inte vart de ska vända sig vid tecken på Alzheimers sjukdom

Dela

3 av 5 vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd vid tecken på Alzheimers sjukdom. Det visar en ny undersökning gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Undersökningen visar också att det finns en stor oro att drabbas. Hjärnfonden vill nu se fler kunskapshöjande insatser.

70 % av de tillfrågade kunde inte uppge fler tidiga tecken på Alzheimers sjukdom än problem med minnet, vilket överensstämmer med det låga kunskapsläget som undersökningen som helhet visar på. 3 av 5 vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd om man märker att man själv eller någon i ens närhet uppvisar tecken som kan tyda på Alzheimers sjukdom. Framför allt är det de allra yngsta, 18–29 år och 30–49 år som uppger detta.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tecken på demens. Att känna till tidiga symptom och söka vård i ett inledande skede är viktigt för att bland annat säkerställa att den som drabbas av Alzheimers sjukdom får en så bra vårdplan som möjligt, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin. 

Många är orolig för att drabbas
100 000 svenskar beräknas ha Alzheimers sjukdom i dag. Men eftersom sjukdomen är underdiagnostiserad är det svårt att veta hur många som faktiskt är drabbade. När de tillfrågade fick svara på om de känner någon som är eller har varit sjuk i Alzheimers sjukdom uppgav 56 procent att de känner någon. På frågan om de känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av sjukdomen är det 2 av 5 som uppger oro. Fler kvinnor än män uppger att de är oroliga. 

– Jag förstår om man är orolig för att man själv eller en närstående ska drabbas av en hjärnsjukdom som inte går att bota. Det är en tragedi i sig. Samtidigt innebär det ofta stora påfrestningar för de anhöriga eller närstående, som i många fall får stå för den informella vård och omsorgen för den drabbade. Det är en uppgift som i dagsläget kräver ett större samhälleligt stöd, säger Anna Hemlin. 

Behov av en nationell informationskampanj
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer om demenssjukdom lyfter myndigheten fram bristen på grundläggande kunskap hos allmänheten som ett problem. Socialstyrelsen pekar också på WHO:s globala demensplan, som säger att samtliga länder ska genomföra en informationskampanj innan 2025. Något flera nordiska länder genomfört men ännu inte Sverige. Socialstyrelsen uppger att målet är att åstadkomma förbättringar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 

– Hjärnfonden ser ett stort behov av kunskapshöjande insatser hos allmänheten eftersom 3 av 4 anser sig ha låg kunskap om en sjukdom som nästan dubbelt så många beräknas drabbas av 2050. Tack vare stora forskningsframgångar står vi inför ett paradigmskifte inom Alzheimers sjukdom när det handlar om hur man diagnostiserar och behandlar sjukdomen. Det ställer nya krav på samhället som en nationell kunskapshöjande kampanj skulle kunna möta till viss del, säger Anna Hemlin. 

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian, tidigare Kantar Public, på uppdrag av Hjärnfonden för att undersöka den svenska allmänhetens tankar, kunskap och åsikter om Alzheimers sjukdom. Fältperiod: 27 september – 6 oktober 2023. Antal intervjuer: 1012 intervjuer svenska allmänheten 18-84 år.

Fakta om Alzheimers sjukdom
  • Det finns uppskattningsvis mellan 130–150 tusen personer med demenssjukdom i Sverige, och varje år insjuknar mellan 20–25 tusen personer. Samhällskostnaderna för demenssjukdom har beräknats till över 70 miljarder kronor per år.
  • Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Det är också en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar äldre.
  • Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, vilket leder till en gradvis försämring av kognitiva funktioner, ett ökande behov av vård och till slut förtida död.
  • Det vanligaste symptomet vid Alzheimers sjukdom är problem att minnas sådant som skett nyligen. Man kan också få svårt att uttrycka sig i tal och skrift. Omdömet och koncentrationsförmågan försämras, liksom orienteringsförmågan och tidsuppfattningen. 
  • Den klart största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är hög ålder; sannolikheten att insjukna ökar betydligt efter 65 år. Även ärftliga faktorer har betydelse.
  • Bland riskfaktorer som går att påverka finns högt blodtryck och höga blodfetter i medelåldern. Andra riskfaktorer är diabetes typ 2, hörselnedsättning och upprepade slag mot huvudet.
  • I dag finns inget sätt att bota Alzheimers sjukdom, men det är ofta möjligt att lindra symptomen. Nya mediciner som kan bromsa sjukdomsförloppet har godkänts i USA och förväntas snart bli godkända i Europa och Sverige. Dessa läkemedel har större effekt ju tidigare de sätts in, vilket pekar på vikten av tidig utredning och diagnos.

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Det är genom att bidra till forskning som vi kan förändra livet för ännu fler människor.

Följ Hjärnfonden

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Hjärnfonden

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye