Antalet kiosker minskar i Sverige

Lantmäteriet har tittat på andelen fastigheter som benämns som kiosker i det officiella Fastighetsregistret och ser en stadig minskning under de senaste decennierna. Under 1980-talet ökade andelen kiosker i Sverige för att sedan minska i mitten av 1990-talet. 1991 fanns det 2471 registrerade kiosker i Sverige, 2014 fanns det 1572 kiosker.

- På 25 år har 899 kiosker försvunnit, vilket innebär ett snitt på 36 nedlagda kiosker per år. En orsak kan vara att kioskerna flyttat in i köpcenter eller kombinerats med andra hyreslokaler, men den fristående kiosken som många av oss minns från våra somrar som barn finns inte på lika många platser i dag, säger Per Sörbom, funktionschef på Lantmäteriets geodatadivision.

Flest kiosker finns i dag i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö men även kommuner som Jönköping, Gotland och Helsingborg toppar listan om kommuner med flest kiosker. I 24 kommuner finns det inte längre några kiosker, enligt Fastighetsregistrets definition. Till dessa hör Nykvarn, Ydre, Åtvidaberg, Aneby, Lessebo, Bollebygd, Götene, Eda, Nora, Surahammar, Norberg, Gagnef, Älvdalen, Ockelbo, Timrå, Ragunda, Bjurholm, Robertsfors

Vad är en kiosk?

Lantmäteriet hämtar sin definition av kiosk från Skatteverket som delar in olika verksamheter i typkoder, där hyreshusenhet kiosk har typkoden 323 (nytt fönster).

Skatteverket bygger sin bedömning på bygglov och vad fastighetsägaren har uppgivit. Kiosker inuti större lokaler som exempelvis flygplats, station, tunnelbana och liknande är inte klassade som kiosker utan som hyreshus med lokaler. Lantmäteriet för sedan in informationen i Fastighetsregistret.