Bättre stöd till barn och elever med NPF

I en rapport har utbildningsförvaltningen sammanfattat de senaste årens insatser. Trots att pandemin har gjort det svårt att genomföra vissa insatser konstaterar rapporten att satsningen har gett resultat och stärkt förutsättningarna för personalen att möta behov hos barn och elever med NPF.

Satsningar inom NPF är en del av Uppsala kommuns strategi för en mer likvärdig skola.

­– Alla barn och elever är olika, och alla har rätt att få det stöd de behöver. Vi vet att stödbehovet växer, men rapporten visar att vi har tagit steg framåt och att Uppsalas skolor har fått bättre kunskap och verktyg för att möta barns olika behov, säger Helena Hedman Skoglund (L), ordförande i utbildningsnämnden.

Insatser för alla åldrar

Rapporten går igenom och utvärderar de insatser som utbildningsförvaltningen har genomfört.

Den kommunala förskolan har bland annat:

• anställt tre specialpedagoger för att handleda, kompetensutveckla och hjälpa förskolorna att ta fram handlingsplaner för barn med NPF-problematik.
• Förskolan har även tagit fram ett hälsoformulär för att upptäcka tidiga tecken på ohälsa och riskfaktorer.

Grundskolan har bland annat:

• tillsammans med Uppsala universitet utbildat fyra pedagoger till IBIS-instruktörer (Inkluderande Beteendestöd I Skolan). Med start i augusti 2021 kommer de arbeta som instruktörer på åtta skolor i kommunen.
• En annan insats har riktats mot elevassistenter som bland annat fått två utbildningsdagar om NPF. Sammanlagt deltog 130 elevassistenter i utbildningen.
• Även för elevhälsoteam och fritidspersonal har utbildningsinsatser genomförts.
• Grundskolan har även gjort kartläggningar och förstärkningar av den fysiska skolmiljön som har lett till lokalanpassningar och inköp av hjälpmedel. Det kan exempelvis handla om hörselskydd, stressbollar, ljuddämpande skärmväggar, höj- och sänkbara stolar, med mera.

I gymnasieskolan har:

• två specialpedagoger anställts. De har bland annat haft samordnande, förebyggande och hälsofrämjande arbete för att minska skolfrånvaro, öka måluppfyllelse, trygghet och hantera relationsproblematik för ungdomar med NPF.
• Pengarna har även används för fortbildning, litteratur och kompensatoriskt material.

Fortsatta insatser för barn och elever med NPF

Utifrån erfarenheterna i rapporten planerar Uppsalas förskolor och skolor fortsätta med en rad insatser.

• Förskolan kommer att fortsätta arbetet med att utveckla tillgängliga lärmiljöer.
• Grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmen kommer under hösten att fortsätta arbetet för ökad tillgänglighet. De kommer även att genomföra digitala utbildningar och fler skolor ska få möjlighet att göra inköp för utrustning.
• Inom fritidshemmen ser man ett fortsatt behov av att utveckla samverkan mellan elevhälsan och fritidshemmet för att elever med NPF ska få goda förutsättningar för utveckling under hela dagen. De ser att de även behöver fortsätta att arbeta med struktur och tydliggörande pedagogik.
• Gymnasiet kommer under hösten 2021 att fortsätta arbetet med skolvandringar och påbörja elevhälsoutbildning.

Kommunen kommer även presentera rapporten och ha en dialog om insatserna med funktionsrättsorganisationer i Uppsala.

Cirka fem procent av barn och elever i Sverige har idag en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Till de vanligaste diagnoserna hör ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. Ett stort antal barn och elever med utvecklingsrelaterade svårigheter saknar diagnos.