Göteborgs stadskärna i återhämtning efter tufft pandemiår

Det segment som förlorade mest i Göteborgs stadskärna var hotell, som minskade sin omsättning med 54,3 procent. Kommersiell service minskade med 44,1 procent vilket speglar att människor följde restriktionerna men även att få bor centralt. Restaurang minskade med 37 procent och beklädnad med 35 procent. Dagligvaruhandeln var det segment som ökade, en utveckling vi sett i hela landet under pandemiåret och som kompenserat för minskad restaurangkonsumtion. 

I Stockholms stadskärna minskade omsättningen med 29,4 procent, lika mycket som i Göteborgs stadskärna, medan den i Malmö minskade mindre med 19,2 procent. Göteborg förlorade mest bland de tre storstäderna inom segmenten kommersiell service och hotell. Totalt backade omsättningen i alla Sveriges stadskärnor 37 miljarder förra året, varav Göteborg stadskärna stod för nära 12 miljarder. 

– Vi ser att flödena nu kommer tillbaka till stadskärnan och att omsättningen återhämtar sig. Storstädernas stadskärnor drabbades hårdast av pandemins restriktioner men ser nu den snabbaste återhämtningen. I det utbud som välkomnar människor tillbaka finns nu nya butiker och koncept, upplevelser och kultur, som möter människors förändrade livsstil och konsumtion. Det unika skapar besöksanledningar till stadskärnan och det mänskliga mötet är drivkraften, säger Christina Heikel på Fastighetsägarna.   

– Pandemin har synliggjort hur betydelsefullt kultur- och evenemangsupplevelser i vårt gemensamma vardagsrum stadskärnan är för vår livskvalitet. Äntligen får vi träffas och umgås igen. Gå på bio, teater, fotboll, julmarknader, Liseberg och allt annat som ger guldkant i våra liv, säger Henrik Olsson som är Cityledare i Göteborg. 

Redan före pandemin förändrades konsumtionen i stadskärnan och människor spenderar alltmer på rekreation och kultur medan tillväxten i den fysiska handeln står tillbaka för tillväxten i e-handeln. 

Göteborg sticker ut bland landets stadskärnor med en liten andel av kommunens befolkning boendes i stadskärnan och en låg befolkningstäthet. Om Göteborgs stadskärna hade haft samma invånarantal per kvadratmeter som Stockholms stadskärna skulle nära 37 000 personer bo i den jämfört med dagens 14 000. De boende i Göteborgs stadskärna har idag en köpkraft på cirka 1 miljard kronor per år inom handel och restaurang. Vid samma befolkningstäthet som Stockholm skulle köpkraften öka med 1,6 miljarder kronor.

– För att Göteborgs stadskärna ska ha en god utveckling efter strukturomvandlingen, vara mindre beroende av inpendling och vara mindre sårbart för flödesstörningar, är det klokt att utveckla bostadsbyggandet. Det skapar större flöden av människor över olika delar av såväl dygnet som året, ökar köpkraftsunderlaget och berikar stadslivet. Göteborg har en stor utvecklingspotential i jämförelse med Malmös och Stockholms stadskärna. Det finns goda möjligheter att tillföra bostäder i nya projekt som exempelvis Evenemangsområdet och Heden. Det går att skapa tusentals eftertraktade bostäder också genom påbyggnad och bostadifiering av kontorsytor som ursprungligen var bostäder, säger Christina Heikel.

Konkurrensen med andra städer ökar och det blir viktigt för Göteborg att utveckla sin unika identitet, nya besöksanledningar och ambitioner inom stadsutveckling. 

– Göteborg behöver ta en tydligare position som destination och stadskärnan som hållbar stadsdel med närhet till allt, avslutar Christina Heikel. 

Om Cityindex

Cityindex är en objektiv, heltäckande och mellan stadskärnor helt jämförbar kartläggning av den kommersiella utvecklingen i samtliga Sveriges 107 stadskärnor. Cityindex är ett samarbete mellan Fastighetsägarna Och HUI. För årets rapport i Göteborg samverkar Fastighetsägarna med Göteborg Citysamverkan.

5 trender Fastighetsägarna spår i framtidens stadskärnor

1. Den hållbara staden 
En byggnad behöver inte bara ha en funktion. Vi kommer att se hur platser och byggnader samnyttjas och används under en längre period över dygnet, veckan etc.

2. En mindre ensam stad
Stadskärnan bär en viktig funktion som mötesplats. Vi vill ha tillgängliga städer för alla åldrar med t ex väderskyddade sittplatser, grönytor och aktiviteter som skapar generationsöverskridande stadsrum.

3. Levande gröna ytor
Pandemin har fått många att återupptäcka naturen och umgås i stadens parker och grönytor. Stråken till dessa platser behöver aktiveras och utrymmena mellan husen i stadskärnan kan kompletteras med grönska.

4. Framtidens urbana kontor
Utbudet i närområdet är en viktig del i vad som gör kontoren attraktiva. I framtiden behöver stadens olika funktioner samverka och dra nytta av varandra.

5. Stadskärnans unika identitet
Stadens historia, miljö och kultur skapar unika stadskärnor som inte kan återskapas någon annanstans. Kultur, nöjen och fritidsliv blir en aktiv del av stadskärnans utbud.