MUCF-dagarna 2021: Hot, hat och digitalisering – hur påverkas civilsamhället?
I dag, 24 november, sätts utmaningar och möjligheter för civilsamhällets organisationer i fokus på årets "MUCF-dagar". Vilka konsekvenser får hot och hat för deras möjlighet att verka i det demokratiska samtalet? Hur påverkas de av den ökande digitaliseringen?
Deltar gör bland andra Ylva Saarinen, utredare, Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär, Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen, Marcin de Kaminski, från människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Oscar Björkenfeldt, forskare vid Lunds universitet och Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU.
Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 november och de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm.
I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. Dag två fokuseras på de många utmaningar som civilsamhället ställs inför, bland annat hot och hat mot dess företrädare, men också de möjligheter som digitaliseringen ger.
Flera rapporter visar samma sak
Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU, (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) pratar om civilsamhällets utsatthet. Gisela Ivarsson, utvecklingsledare på MUCF, berättar om tre rapporter som MUCF finansierat eller tagit fram och som belyser civilsamhällets utsatthet för hot och hat.
- Samtliga tre rapporter pekar i en tydlig riktning om att opinionsbildare som exempelvis arbetar med frågor som rör jämställdhet, hbtqi, migration och integration, miljö och klimat är särskilt utsatta. Vi ser också att unga är speciellt utsatta, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF.
Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär berättar om hur de arbetar mot hot och hat i sociala medier. Dessutom intervjuas Madeleine Tügel från Spelberoendes Riksförbund.
Digitaliseringen påverkar
Ylva Saarinen har lång erfarenhet av utredningsuppdrag inom civilsamhällespolitiken. Hon presenterar resultat från en studie som hon, på uppdrag av MUCF, genomfört i samarbete med flera organisationer från det civila samhället.
Studien belyser de konsekvenser som digitaliseringen under pandemin haft för det civila samhället, bland annat en inkludering av personer som tidigare inte kunnat delta men också skapande av nya trösklar. Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen reflekterar kring hur digitalisering påverkar civilsamhället.
Dag två avslutas med panelsamtal om det förändrade landskapet för civilsamhället med Fredrik Torberger, framtidsstrateg vid konsult- och analysföretaget Kairos future, Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Alexandra Hjortswang, generalsekreterare för UngMedia och Oscar Björkenfeldt, doktorand vid rättssociologiska institutionen, Lunds universitet och som bland annat forskar om hot och hat.
- Journalister är välkomna att delta vid konferensen i Kulturhuset på fredag den 25e november men anmälan krävs.
- För att följa den digitala sändningen behövs en länk som vi skickar med e-post.
- Kontakta press@mucf.se eller presstelefonen 010-160 20 00
Nyckelord
Bilder
Om
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö
010 160 10 00https://www.mucf.se/
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.
Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi
Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande
I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att
10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande
10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande
MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget” 28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum