Naturskyddsföreningen kritisk mot hanteringen av Gállok (Kallak)

– Berörda samer, lokalbor och miljö- och människorättsorganisationer har under många år försökt få förståelse för de allvarliga konsekvenser som en gruva skulle få för omkringliggande naturvärden och det samiska folkets mänskliga rättigheter. Det är anmärkningsvärt att regeringen skickar en komplex skrivelse på engelska om gruvfrågan Gállok med så kort svarstid, säger Karin Lexén generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

Skrivelsen som näringsdepartementet skickade till samebyarna den 1 december är ett utlåtande från UNESCO om hur en eventuell gruva i närheten av världsarvet Laponia påverkar den unika miljön och rennäringen i området. I mejlet, som skickats för kännedom, ges samebyarna möjlighet att inkomma med synpunkter på skrivelsen senast den 16 december. Gruvbolaget fick ta del av UNESCO:s skrivelse redan i somras, och lämnade ett yttrande redan den 27 augusti.

Berörda samebyar har begärt och beviljats förlängd svarstid till den 7 januari 2022 med att inkomma med synpunkter på de inlagor som Unesco och Jokkmokk Iron Mines tillställt regeringen tidigt i höstas.

– Det är bra att tiden har förlängts, men det är fortfarande en mycket kort svarstid. Förutom att ge förlängd tid, så borde dessutom texten översättas, så att alla i samebyarna får möjlighet att ta till sig informationen på ett lättillgängligt och lättförståeligt sätt, säger Karin Lexén.

Enligt FN:s deklaration UNDRIP (United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples) ska urfolk få möjlighet att yttra sig över projekt som kan komma att påverka dem eller deras verksamheter, enligt principen Free, Prior and Informed Consent (FPIC).

Gállok ligger inom samiska traditionella områden. När beslut som kommer att påverka samebyarnas markanvändning ska fattas ska de samiska representanternas inställning väga tungt, i enlighet med internationell rätt. Lika viktigt är det att samebyarna delges all information och ges skälig tid till att bemöta vad som framförs av motparten.

En gruva i Gállok skulle innebära stora konsekvenser för Jåhkågasska sameby, som är direkt berörd av planerna, men även för de kringliggande samebyarna och skulle även påverka annan lokalbefolkning bland annat genom en ständig ström av tunga transporter och förlust av värdefull natur. Naturskyddsföreningen har därför under lång tid motsatt sig gruvplanerna, som skulle bli helt förödande för rennäringen och den samiska kulturen i området och som får allvarliga konsekvenser för skogen, vattnet och möjligheterna att bedriva turism.

– I en intervju i SVT den 8 december sa näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson att gruvor kan hjälpa till med den gröna omställningen. Men gruvan i Gállok handlar om en järnmalmsfyndighet. Järn hör inte till de s.k. innovationskritiska metallerna. Det är därför svårt att se hur en gruva i Gállok bidrar till grön omställning. Att dessutom förlägga gruvan i närheten av det helt unika världsarvet Laponia borde inte ens vara ett alternativ för ett land som Sverige med stark hållbarhetsprofil, säger Karin Lexén.

En gruvverksamhet skulle generera stora avfallsmängder som innehåller tungmetaller. Avfallsdammarna riskerar att läcka vatten med giftiga rester till omgivande miljö som sprids i vattendrag och sjöar. Fisk som fiskas till husbehov i sjön Ráddnávrre/Randijaur, och i nedströms liggande sjöar och magasin riskerar på sikt sannolikt att bli otjänlig som människoföda. Föroreningen riskerar också drabba de tiotusentals Lulebor som tar dricksvatten direkt från Luleälven. I den planerade gruvans närhet finns det också värdefull och gammal urskog, som behöver ett permanent skydd.