Produktionsrekord och stark efterfrågan – men många frågetecken för den svenska skogsindustrin inför 2022

Den svenska skogsindustrins export uppgick under 2021 till 167 miljarder, och utgjorde därmed hela tio procent av svensk varuexport. Utvecklingen stimulerades av låga räntor och ett brett intresse för biobaserade material som är grunden i skogsindustrins verksamhet. 

– Men vi följer noga den tragiska utvecklingen i Ukraina. Den svenska skogsindustrin har inte någon större handel med Ryssland, men i konfliktens kölvatten följer betydande logistikutmaningar, markant stigande energipriser och dessutom en allmänt svagare global efterfrågan, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Skogsindustrierna.

I februari meddelade Skogsstyrelsen sin nya tolkning av artskyddsförordningen som i praktiken riskerade att påverka råvaruförsörjningen till skogsindustrin negativt. Efter hård kritik ska regeringen nu ändra förordningen, men osäkerheten är fortfarande stor. Det finns även andra politiska förslag som riskerar att minska tillgången på skogsråvara, till exempel EU-kommissionens förslag till reviderad LULUCF-lagstiftning.

–  Detta, tillsammans med det ovissa geopolitiska läget, medför många frågetecken för den svenska skogsindustrin framöver. I förlängningen riskerar de olika politiska besluten att slå mot den gröna omställningen, arbetstillfällen och möjlighet att upprätthålla god offentlig service i hela Sverige, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Skogsindustrierna.

Även läget på trävarumarknaden är ovanligt svårt att sia om. 

– Det lär vara svårt för trävarumarknaden att uppnå någon form av normalt läge under rådande omständigheter. Den väntade återhämtningen efter pandemin uteblir troligen. Ur ett strikt trävaruperspektiv innebär kriget i Ukraina störningar i den ryska exporten, vilket bör märkas först på den europeiska marknaden där det också kan uppstå brist på trävaror, säger Christian Nielsen, analytiker inom trävaror på Skogsindustrierna.

Under de senaste åren har efterfrågan på förpackningsmaterial varit stabil. Nya investeringar görs, vilket skapar ökad tillgång på förpackningsmaterial.  

– Inom grafiskt papper har utvecklingen varit den motsatta, produktionskapaciteten har minskat. Efterfrågan på tidnings- och magasinpapper har fallit under flera år och nedgången väntas fortsätta. Priserna har förvisso stigit på senare tid, men lönsamheten är fortsatt relativt svag. De högre priserna bromsar därmed nedläggningarna av bruk, men leder inte till att produktionskapaciteten byggs ut, säger Katrin Heinsoo, analytiker inom papper och massa på Skogsindustrierna.