Skillnader i livsvillkor påverkar folkhälsans utveckling
De senaste två åren har covid-19-pandemin påverkat folkhälsan på olika sätt. Direkt genom sjukdom och död, och indirekt genom annan påverkan på samhället och människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Det framkommer av Folkhälsomyndighetens årligt återkommande rapport kring folkhälsa, som särskilt följer utvecklingen i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om en att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i hela befolkningen.
Rapporten redogör för den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan och bygger främst på data fram till och med år 2020 respektive våren 2021 beroende på datakälla.
Rapporten visar att vi lever allt längre sett till en längre tidsperiod. Dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna, cirkulationsorganens sjukdomar och cancer, fortsätter att minska. Medellivslängden ökade under perioden 2006–2019 med i genomsnitt 2,1 år. År 2020 bröts trenden som en konsekvens av pandemin. Medellivslängden sjönk då med i genomsnitt 0,6 år jämfört med 2019. Bland de som är särskilt drabbade återfinns både kvinnor och män födda utanför Europa och män födda i Europa (utanför Norden). Kvinnor utan gymnasieutbildning har haft en negativ trend sammantaget sedan 2006 och drabbades även hårt av pandemin under 2020.
– En god och jämlik hälsa i befolkningen är avgörande för ett robust och motståndskraftigt samhälle. Pandemins konsekvenser är ytterligare ett exempel som bekräftar behovet av ett ökat fokus på hälsofrämjande och preventiva åtgärder från välfärdssektorn och andra samhällsaktörer. En särskild prioritering behövs av de grupper där både hälsan och dess förutsättningar är sämst, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Förutsättningar för god hälsa varierar
Långtidsarbetslösheten har minskat sedan 2010 men ökade igen under pandemins första år, särskilt bland personer som saknar gymnasieutbildning och bland personer födda utanför Europa. Rapporten visar också att både barn och vuxna som lever med låg ekonomisk standard, relativt sett, har ökat 2011–2019. Ekonomisk standard under barndomen och tillgång till utbildning är viktiga förutsättningar för goda livsvillkor senare i livet och för en god hälsa under hela livet.
Det finns tydliga skillnader mellan olika grupper. Barn födda utanför Norden och vars föräldrar saknar gymnasieutbildning har sämre resultat både i grundskolan och gymnasiet.
Andra skillnader som uppmärksammas i rapporten:
- personer med lägre socioekonomisk position har ett sämre hälsoutfall och det finns en risk för att systematiska skillnader kvarstår i framtiden
- bland yngre kvinnor uppger fler stress och lätta psykiska besvär jämfört med andra åldersgrupper
- det finns en ökning av allvarlig psykisk påfrestning i befolkningen, vilket är en utveckling som behöver följas framöver.
Utmaningar för att nå målen om en jämlik hälsa
Några utmaningar för att nå det folkhälsopolitiska målet om en att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Hälsan påverkas av faktorer under lång tid vilket innebär att det också tar tid att åstadkomma förändring:
- systematiska skillnader mellan grupper återfinns i nästan alla hälsoutfall och motsvarar ofta de skillnader vi ser finns i förutsättningar för en god hälsa
- vissa grupper hamnar efter och får inte del av förbättringarna i hälsan och dess förutsättningar
- det finns luckor i Sveriges nationella register och regelbundet återkommande urvalsundersökningar som gör att det inte går att följa hälsan och förutsättningar för hälsa i alla grupper.
Kontakter
Folkhälsomyndighetens presstjänst
Tel:010-205 2100media@folkhalsomyndigheten.seLänkar
Om
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
Följ Folkhälsomyndigheten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Folkhälsomyndigheten
”Tanke" – ny kampanj för att främja psykisk hälsa bland studenter30.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den 30 september startar Folkhälsomyndigheten den rikstäckande kampanjen ”Tanke”, med syfte att främja psykisk hälsa bland studenter på högskolor och universitet. Kampanjen genomförs i samarbete med landets studenthälsor.
Rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn2.9.2024 09:50:00 CEST | Pressmeddelande
Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.
Ett fall av mpox klad I rapporterat i Sverige15.8.2024 17:33:17 CEST | Pressmeddelande
En person som sökt vård i Region Stockholm har konstaterats ha mpox orsakad av virusvarianten klad I. Fallet är det första orsakat av klad I som har diagnostiserats utanför den afrikanska kontinenten.
Viktigt att stödja balanserad användning av digitala medier17.6.2024 13:50:00 CEST | Pressmeddelande
Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.
Kikhosta ökar i Sverige27.5.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Antalet rapporterade fall av kikhosta ökar i Sverige efter att ha legat på låga nivåer sedan år 2020. För de yngsta barnen kan kikhosta vara en livshotande sjukdom. Det är viktigt att förebygga kikhosta genom att skydda små barn mot smitta och genom vaccination av spädbarn och gravida.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum