Krävs det förändring i infrastrukturen för bilar med automatiska funktioner?

Projektets syfte har varit att ur Trafikverkets perspektiv, redogöra för nödvändiga eller möjliga anpassningar av det statliga vägnätets fysiska infrastruktur så att det finns stöd för fordon med automatiserade funktioner. Ett ytterligare syfte med projektet var att bygga upp ett kunskapsunderlag för den långsiktiga planeringen av infrastrukturen. Underlaget för projektet har bestått av litteraturstudier och studier av relevanta projekt både nationella som internationella. Dessutom har kunskap inhämtats via nätverk, deltagande i olika internationella och nationella grupper samt en specifikt arrangerad workshop med relevanta aktörer.

– Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att någon ombyggnad eller nybyggnad av den fysiska infrastrukturen inte är nödvändig eller ens motiverad enbart på grund av införandet av automatiserade fordon, åtminstone inte för Trafikverket, säger Leif Sjögren.

Den pågående digitaliseringen av transportsystemet kräver nya synsätt. Utvecklingen av fordon med avancerat förarstöd, automatiserade funktioner och självkörande fordon används mer och mer i transportsystemet. Med sensorer i fordonen och uppkoppling som ett komplement, finns idag automationsfunktioner som kan stödja den mänskliga föraren med köruppgiften under hela eller delar av resan. Samtidigt är dagens transportsystem utformat för mänskliga fordonsförare med deras tillhörande begränsningar och möjligheter.

– Automatiserade fordon utvecklas för en internationell marknad och för att klara befintlig infrastruktur, det vill säga att de ska kunna köras i hela det internationella transportsystemet på alla typer av vägar, förklarar Leif Sjögren, forskningsledare på VTI.

Skötsel och underhåll av den fysiska infrastrukturen kommer att bli allt viktigare då automatiserade fordon införs. Behovet av att det finns tydliga regler och krav som väghållaren strikt måste följa, ökar och blir grundläggande.

Det behövs standardiserade referensmetoder för kalibrering och kvalitetssäkring för att säkerställa att man kan ställa krav vid övervakning av infrastrukturens tillstånd. Det är viktigt att detta sker i hela väginfrastrukturen, såväl statlig som kommunal och annan väghållning. Till exempel är det viktigt att skyltar och vägmarkeringars tillstånd är korrekta samt att vägens ojämnheter är inom kraven, så att det automatiserade fordonet kan förstå och agera inom valda säkerhetsgränser för att hålla en optimal hastighet.

Det är dock inte tillräckligt att endast kunna lita på vägmarkeringar som ibland kan vara skymda av till exemel snö och is. Än så länge ger satelitnavigeringssystem inte tillräckligt noggrann och säker position sidledes. Detta behöver ses över och kompletteras  för en säker styrning av den automatiserade trafiken, särskilt på lokal nivå. Det finns en risk att trafiken kan bli mer spårbunden och därmed skapa mer koncentrerade slitagespår i vägbanan. Slitaget kan möjligen bli än större då elektriska fordon drivna av batterier blir tyngre än motsvarande fossilt drivna. Belastningen som en väg utsätts för är en av de största orsakerna till underhållsbehovet. En lösning kan vara att se till att fordonen varierar sin sidoposition. Detta kräver ett tydligt samarbete med fordonsutvecklarna.

Det är inte bara automatiserade fordon som får nya möjligheter tack vare att fordon och infrastruktur blir uppkopplade. Fordonen ger även information tillbaka till utvecklaren som kan bygga upp databaser, som ständigt blir uppdaterade att ge underlag till att styra den automatiserade trafiken. HD-kartor (noggranna kartor med detajerad information) kan skapas för det automatiserade fordonet och det går att lokalt ge information till fordon om aktuella tillstånd för att optimera flödet. Även väghållaren kan få information från de uppkopplade fordonen, vilket kan nyttjas vid drift och planering.

I takt med digitalisering av transportsystemet med automatiserade fordon, kommer mängder med nya aktörer specialiserade på sitt område bli berörda. Nya samarbeten kommer att krävas mellan väghållare, fordon och IT-industrin. Vidare blir det viktigt att hantera de juridiska aspekterna med olika information. Vad betyder en viss skylt och vilken manöver ska man göra? Är det den digitala skylten eller det som står i lagen som gäller om det skiljer sig mellan dessa? Som nämndes tidigare är införandet av automatiserad fordon en global internationell verksamhet och flera nationella legala krav kan försvåra detta. 

Utvecklingen av automatiserade fordon har kommit långt och de finns här för att stanna. I en inledande fas kommer medelhastigheten att sänkas eftersom den här typen av fordon aldrig kommer att köra för fort.

– Jag vill samtidigt passa på och tacka alla de som bidragit med konstruktiva åsikter och information, särskilt Peter Smeds som varit Trafikverkets kontakt och hans kollegor som även bidrog med stöd vid workshopsarrangemangen. Slutligen vill jag tacka mina medförfattare Carina Fors, Anna Arvidsson och Andreas Käck samt Jonas Jansson, (VTI:s avdelningschef, Trafik och trafikant) för hans stöd, avslutar Leif Sjögren. 

Infrastruktur för bilar med automatiserade funktioner: ett kunskapsunderlag om behov av nödvändiga anpassningar (2022 Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA)