Ojämlika ersättningar till gravida kan påverka ekonomin

Varje år föder cirka 112 000 kvinnor omkring 115 000 barn i Sverige. Socialförsäkringen utgör ett viktigt stöd för dessa kvinnor då en stor majoritet, omkring 70 procent, av alla gravida ansöker om graviditetspenning, sjukpenning eller föräldrapenning någon gång under graviditeten – främst i dess senare del.

I studien har ungefär 25 procent av de gravida kvinnorna ansökt om graviditetpenning respektive sjukpenning och runt 50 procent ansökt om föräldrapenning.

Olika yrken söker olika ersättning

Studien visar att gravida med fysiskt tunga yrken oftare ansöker om graviditetspenning och sjukpenning än gravida med mindre fysiskt belastande yrken.

Den gravidas yrke har särskilt stor betydelse för vem som ansöker om graviditetspenning, vilket är naturligt då graviditetspenning syftar till att ge möjlighet att vara frånvarande från arbeten som är fysiskt ansträngande eller som innebär risk för kvinnan eller fostret. Yrket spelar roll även för vem som ansöker om sjukpenning, men skillnaderna är mindre än inom graviditetspenning.

– Vi ser att graviditetspenning och sjukpenning i stor utsträckning ersätter samma behov hos kvinnor under slutet av graviditeten. Skillnaden är dock att graviditetspenning ofta ger lägre ersättning än sjukpenning, vilket beror på att graviditetspenning har ett lägre ersättningstak och att det vid graviditetspenning saknas kompletterande avtalsförsäkringar, till exempel via fackförbund. Så det kan bli en ganska stor ekonomisk skillnad, säger Anna Persson, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

Kvinnor i kontaktyrken får oftare graviditetspenning

Kvinnor som ansöker om graviditetspenning har i genomsnitt lägre inkomst än kvinnor som ansöker om sjukpenning, samtidigt som yrken där många har behov av graviditetspenning ofta är förknippade med lägre inkomster.

Kvinnor i yrken med högre löner, men med motsvarande arbetsförmågenedsättning, får istället sjukpenning i högre grad. Detta förstärker inkomstskillnader mellan yrkesgrupper genom ett sämre inkomstskydd för låginkomsttagare.

Även bland dem som inte ansöker om, eller inte beviljas, graviditetspenning eller sjukpenning finns ett behov av minskad arbetstid inför förlossningen. Studien visar att dessa kvinnor tar ut mer föräldrapenning under graviditeten jämfört med de som beviljats någon av de andra ersättningarna, vilket innebär att de har färre dagar kvar att använda tillsammans med barnet.

– Arbetsgivaren har ett stort ansvar att möjliggöra för anställda som är gravida att arbeta i så stor utsträckning som möjligt under graviditeten. Vi har sett exempel på arbetsgivare som behöver bli bättre både på att hjälpa gravida medarbetare att få ta del av socialförsäkringen, men fler skulle antagligen också kunna anpassa arbetet så att den som skulle kunna jobba längre in i graviditeten också får möjlighet att göra det, säger Anna Persson.

FAKTA:

• Graviditetspenning kan tidigast betalas från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning om den som är gravid har ett fysiskt ansträngande arbete, eller från graviditetens start om arbetet innebär en risk för kvinnan eller fostret enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Ersättningen ligger på högst 770 kronor per dag före skatt.

• Sjukpenning kan betalas ut om den gravidas arbetsförmåga bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom och den som ansöker inte längre kan utföra sitt ordinarie arbete. Ersättningen ligger på högst 1 027 kronor per dag före skatt.

• Föräldrapenning kan tas ut 60 dagar innan beräknas förlossning. Föräldrapenning på sjukpenningnivå ligger högst 1 027 kronor per dag före skatt och föräldrapenning på lägstanivå ligger på 180 kronor per dag före skatt.

Läs hela rapporten här: Gravidas socialförsäkringsskydd (forsakringskassan.se)

För intervjuer, vänligen kontakta Försäkringskassans presstjänst på 010-116 98 88.