Akademiska sjukhuset

Ny antikroppsbehandling ger hopp för SLE-patienter

Dela
Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.
SLE är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader. Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen. Illustration: Mostphotos
SLE är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader. Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen. Illustration: Mostphotos

- SLE är en kronisk reumatisk systemsjukdom som är komplicerad och svårbehandlad. Många läkemedel, exempelvis cellhämmande preparat, bygger på rätt enkla principer med otillräcklig effekt och i många fall biverkningar. Därför är det oerhört glädjande att en ny antikroppsbehandling snart kommer att kunna erbjudas till patienter med SLE som inte får effekt av vår traditionella behandling, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Han betonar samtidigt att de senaste årens forskningsrön lett till effektivare behandling med flera olika läkemedel samtidigt som vi fått en ökad kunskap om ärftliga faktorer. Allt detta, menar han, gör att vi idag har en mer träffsäker diagnostik och behandling.

Det nya läkemedlet, SAPHNELO, har nyligen godkänts både i USA och inom EU. Det rör sig om en antikropp mot typ 1 interferonreceptorn. Forskare i Uppsala har länge legat i frontlinjen inom utveckling av mer träffsäker diagnostik och behandling. Enligt Lars Rönnblom var man 2001 först i världen med att föreslå en blockad av denna signalväg som trolig bra behandling vi SLE.

Den nya behandlingen är riktad mot målmolekyler som är aktiva i signalöverföringen mellan celler vid autoimmuna inflammatoriska sjukdomar. Syftet är att minska överaktiviteten hos patienternas immunförsvar.

Interferon är ett naturligt förekommande protein, som produceras av kroppens celler som svar på exempelvis virusattacker. Men vid SLE sker en överproduktion av interferon som bidrar både till att orsaka SLE och underhålla den centrala autoimmuna processen.

- Antikroppsbehandling mot typ 1-interferonreceptorn innebär att man minskar det överaktiva immunförsvaret genom att blockera bildandet av autoimmuna T- och B-celler.. Vid SLE eldas den onda cirkeln av autoimmun reaktion på av kroppsegna ämnen som framkallar en kronisk interferonproduktion. När effekterna av interferonproduktionen blockeras kommer den centrala autoimmuna processen att minska, förklarar Lars Rönnblom.

FAKTA: Systemisk lupus erythematosus (SLE)

  • En autoimmun, reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader. Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Precis som vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes, MS och ledgångsreumatism, har immunförsvaret tappat den viktiga kontrollen över vad som är kroppens egen vävnad och angriper i stället vävnader i kroppen som om de vore främmande.
  • Oftast blir leder, hud, blodkärl och njurar inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas.
  • Besvären, bland annat svår trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång och engagemang av inre organ, kommer ofta i skov.
  • Lupus erythematosus betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
  • Exakt vad som orsakar sjukdomen eller varför den är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer.


 
För mer information/intervju, kontakta:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, telefon: 018-611 53 98, e-post: lars.ronnblom@akademiska.se eller lars.ronnblom@medsci.uu.se

Nota bene: Inflammationer är ett av fem centres of excellence (CoE) på Akademiska sjukhuset vid sidan avneurotrauma, neuroendokrina tumörer, typ 1-diabetes och Aorta. Centret har bildats för att lyfta fram och samla kompetensen för avancerad diagnostik och behandling av de sjukdomar som har sin grund i inflammatoriska processer. Förutom autoimmuna systemsjukdomar som SLE, innefattas bland annat hjärtkärlsjukdom, magtarmsjukdomar, astma och allergi samt infektionssjukdomar.

Nyckelord

Bilder

SLE är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader. Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen. Illustration: Mostphotos
SLE är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader. Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen. Illustration: Mostphotos
Ladda ned bild
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye