Allt fler äldre orkar inte jobba fram till pensionen

Vi blir allt friskare och den tekniska utvecklingen gör att vi kan arbeta längre. Under de senaste tio åren har sysselsättningsgraden ökat inom samtliga åldersgrupper. Störst är ökningen för personer mellan 55 och 64 år. Sysselsättningsgraden för denna åldersgrupp har stigit från närmare 71 procent år 2010 till närmare 78 procent år 2020. Ändå har andelen äldre som uppger att de inte orkar arbeta fram till pensionen ökat med 4 procentenheter mellan 2011 och 2019, enligt siffror från Arbetsmiljöundersökningen.

- Äldres arbetsförhållanden har ett samband med när de väljer att gå i pension. Dålig arbetsmiljö i form av negativ stress, otydliga mål och hög arbetsbelastning både vad gäller fysisk och psykiskt arbete påverkar hälsan och ökar risken för att pensionera sig i förtid, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.

Vanligast att kvinnor inom utbildning, vård och omsorg inte orkar

Rapporten bygger på statistik från Arbetsmiljöundersökning 2019. Statistiken visar att bland sysselsatta i åldern 50-64 år var det 12 procent som bedömde att de inte kommer att kunna arbeta inom yrket fram till den ordinarie pensionsåldern. Uppdelat efter kön var det en högre andel kvinnor än män som upplevde att de inte skulle orka arbeta fram till pensionsåldern. Omkring 15 procent av kvinnorna och 11 procent av männen upplevde att de inte kommer att kunna arbeta inom samma yrke fram till den ordinarie pensionsåldern.

En jämförelse mellan branschgrupper visar att andelen äldre som inte orkar arbeta fram till pension är störst inom utbildning, vård och omsorg samt byggverksamhet, 15 procent för respektive branschgrupp.

- Siffrorna innebär tyvärr en fortsatt ökning av den upplevda oron för ohälsa jämfört med tidigare undersökningar. Framför allt är det fler kvinnor inom utbildning, vård och omsorg som upplever att de inte orkar. Det är knappast  förvånande med tanke på de höga kraven och små möjligheter att påverka arbetet, säger Erna Zelmin och tillägger:

- Oro för hälsan ska ses som en varningsklocka om att det finns saker i arbetslivet som arbetsgivare faktiskt måste arbeta ännu mer aktivt med. Det är viktigt att förebygga allt från fysiska till besvär orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer i verksamheten.

Äldre får i mindre utsträckning utbildning på arbetstid

Äldre anger i mindre utsträckning än yngre att de får betald utbildning på arbetstid. Flera studier visar att en möjlig förklaring till varför äldre inte får utbildning i samma utsträckning är förekomsten av åldersdiskriminering och negativ inställning till åldrar nära pensionsåldern från arbetsgivare och medarbetare.

- Det är viktigt att se varje individ och att ge dem möjlighet att lära sig nytt och utvecklas i arbetet. Äldre är ofta en outnyttjad resurs med stora kunskaper och erfarenheter. Arbetsgivare behöver via ett gott arbetsmiljöarbete skapa förutsättningar för att personer ska orka och vilja arbeta längre, säger Erna Zelmin och tillägger;

- Vi ser en åldrande befolkning samtidigt som de som ska in i arbetskraften inte ökar i samma takt. Därför är det viktigt att äldre ges bättre förutsättningar att fortsätta i arbetslivet, om man så önskar. Ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete där ingen, oavsett ålder, riskerar att bli sjuk, skadas eller dö på jobbet, är därför avgörande, säger Erna Zelmin.

Arbetsmiljön en viktig faktor för att vi ska orka

Arbetsgivaren kan göra mycket för att förlänga och förbättra sina anställdas arbetsliv. Systematiskt arbetsmiljöarbete gynnar alla och det kan bidra till att alla bevarar sin arbetsförmåga och till att äldre vill och kan arbeta längre. Även företagshälsovård av god kvalitet spelar en viktig roll. Tekniska hjälpmedel och anpassning av arbetstakt och arbetsuppgifter är andra åtgärder som förbättrar arbetsmiljön för äldre. Arbetsgivaren kan också bidra med stimulerande arbetsupplägg och organisatoriskt stöd till de anställda för att stärka deras resiliens, det vill säga motståndskraft och förmåga att anpassa sig till det nya, och främja utveckling av kompensationsstrategier när de mentala och fysiska resurserna förändras.

Äldres arbetsmiljö och vanliga besvär:

• Trötthet, fysisk smärta och värk är vanliga besvär.
• Drygt sju av tio sysselsatta personer med arbetsorsakade besvär har känt trötthet på grund av arbetet under de senaste 12 månaderna.
• Nästan två tredjedelar, 65 procent, av sysselsatta med arbetsorsakade besvär lider av fysisk smärta eller värk. Det drabbar ungefär lika många kvinnor som män, och är lika vanligt i alla åldersgrupper.

Rapporten Perspektiv på äldres arbetsmiljö

Kunskapssammanställningen (RAP 2016:8) Friska arbetsplatser för alla åldrar

Kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Hur kan vi hantera risker som uppstår när medarbetare arbetar längre?

Kontakt

Jacob Grönlund, analytiker på Arbetsmiljöverkets statistik och analysenhet, telefon 010-730 9732.

För mer information

Sonya Aho, pressekreterare, telefon 010-730 98 04, e-post sonya.aho@av.se

Presstjänsten vid Arbetsmiljöverket, telefon 010-730 91 55, e-post media@av.se

Fakta om rapporten Perspektiv på äldres arbetsmiljö

Rapporten belyser äldres (50-64 år) arbetsmiljö med hjälp av svaren från Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöundersökning (AMU). Vi har särskilt studerat svaren från sysselsatta i åldersgruppen 50-64 år och jämfört deras upplevelser redovisade i AMU med andra åldersgrupper. Vidare syftar rapporten beskriva utvecklingen på arbetsmarknaden för gruppen 55-64 år.

Arbetsmiljöundersökningen görs vartannat år och visar hur de sysselsatta upplever sin arbetssituation och arbetsmiljö. Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Arbetsmiljöverket och bygger på samtliga sysselsatta (16-74 år) som är folkbokförda inom Sverige. Statistiken bygger på 7 000 intervjuer. Resultatet i den här rapporten bygger på data som samlats in hösten 2019 till våren 2020. Nästa arbetsmiljöundersökning publiceras mot slutet av 2022.