Uppsala först med ny metod för kartläggning av språkmiljön för yngre barn med funktionsnedsättningar

- Syftet med LENA är att både föräldrar och vårdpersonal tidigt ska få en bättre bild av hur olika faktorer i barns omgivning påverkar hörselförmåga och språkutveckling. Vi ligger i framkant i Sverige och Norden inom detta område och håller nu, som första region, på att införa metoden kliniskt inom alla primärvårdsverksamheter som arbetar med funktionsnedsättning hos barn, samtidigt som vi driver flera forskningsprojekt inom verksamhetsområde funktionshinder, säger Ulrika Löfkvist, docent och klinisk lektor vid FoU-enheten inom Nära vård och hälsa, Region Uppsala, och på institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Sedan 2008 genomförs hörselscreening av alla nyfödda barn i Sverige för att upptäcka medfödd hörselnedsättning och tidigt kunna sätta in åtgärder. Närmare nio av tio av dessa barn har hörande föräldrar. Det är inte ovanligt att föräldrar kan uppleva sorg, oro och ha många funderingar om sitt barns framtid. Hjärnan är formbar och utvecklas snabbt. Under de tre första levnadsåren utvecklas den till 80 procent av sin storlek och mycket av talspråksutvecklingen grundläggs under den tiden.

Enligt Ulrika Löfkvist visar forskning att tidig upptäckt och åtgärder som tidig anpassning med hörapparater är av stor vikt, men också att stärka föräldrar och ge de kunskap om språklig interaktion. När barn föds med hörselnedsättning är föräldrarna inte alltid medvetna om hur de själva kommunicerar, och hur viktigt det är att prata mycket med sitt barn och lyssna in barnets egna kommunikativa signaler.

LENA är en avancerad inspelningsutrustning som används för att kartlägga den vardagliga lyssnings- och språkmiljön för små barn med eller utan hörselnedsättning eller med andra funktionsnedsättningar såsom autism och rörelsehinder. Metoden innebär att barnet under en heldag bär en väst med en liten digital inspelare som registrerar hur verbal kommunikationen sker i närheten av vuxna och andra barn.

Apparaten fungerar lite som en stegräknare som registrerar hur många yttranden barnet gör, hur många ord som föräldrarna säger och hur många turtagningar som sker mellan barnet och vuxna i naturlig hemmamiljö. Antal turtagningar har visat sig vara den viktigaste ingrediensen för en mer gynnsam språkutveckling.

- Det är som pingis, bollen spelas fram och tillbaka mellan barnet och föräldern och på sätt hålls kommunikationen igång. Apparaten mäter också automatiskt vilka språkljudskombinationer barnet använder och hur ljudmiljön ser ut. Vi kan se att antalet turtagningar minskar om barnet är i närheten av skärmar (med ljud), och att turtagningarna istället ökar i antal när det är mindre skärmtid och vuxna är nära barnet, förklarar Ulrika Löfkvist.

LENA-mätningarna syftar till att få en mer objektiv och datadriven mätning av barns språkmiljö och genom handledning öka kunskapen hos föräldrar om hur man bäst kommunicerar med barnet, för att påverka språkutvecklingen genom riklig språklig interaktion.Resultaten från heldagsinspelningar kan användas för att motivera föräldrar att prata mer med barnet och därigenom förebygga språk- och kommunikationsbrister som beror på omgivningsfaktorer.

I ett av hennes forskningsprojekt, Ord gör skillnad, valideras LENA i svensk kontext. Forskarna har bland annat sett att det är mycket stor variation i hur mycket man kommunicerar med små barn och att 70 procent av allt som sägs till små svenska barn kommer från kvinnliga vårdnadshavare.

- Detta är viktig kunskap från ett jämställdhetsperspektiv. Våra resultat indikerar att man behöver motivera pappor att bli mer aktiva och medvetna i kommunikationen med sina små barn från start. Det ger barnen tillgång till många fler och mer varierade erfarenheter av språk och kommunikation samtidigt som det är gynnsamt för relationen mellan barn och pappor, avrundar Ulrika Löfkvist.

För mer information/intervju, kontakta:
Ulrika Löfkvist, klinisk lektor inom forsknings- och utvecklingsenheten/Nära vård och hälsa i Region Uppsala och docent vid Uppsala universitet, tel: 0721-464280, e-post: ulrika.lofkvist@regionuppsala.se