Alla resursskolor behöver långsiktiga förutsättningar

– Beslutet är välkommet, men det återstår att se om vi också får en långsiktig finansiering av fristående resursskolor som tryggar skolornas fortsatta verksamhet. Att veta att skolan man valt kommer finnas kvar är givetvis oerhört viktigt för familjer vars barn behöver särskilt stöd och ett mindre sammanhang för att klara av sin skolgång, säger Anne Engardt.   

Resursskolor är personaltäta skolor med bred specialpedagogisk kompetens där samtliga elever har omfattande behov av särskilt stöd, exempelvis på grund av neuropsykiatriska diagnoser som autism eller ADHD. Eleverna behöver ett speciellt sammanhang för att klara av sin skolgång, ofta i form av mindre klasser, specialpedagogiska resurser, assistanshjälp och anpassningar i skolans lokaler. För att finansiera sin verksamhet behöver resursskolorna extra ersättning utöver skolpengen. 

Ersättningsmodellen som infördes i januari 2021 ändrade drastiskt förutsättningarna för skolorna, då majoriteten av deras ansökningar om individuella tilläggsbelopp fick avslag från kommunerna. Många skolor riskerade att behöva lägga ner sin verksamhet, något som skulle drabba hundratals familjer med barn i behov av särskilt stöd. 

I december 2021 beslutade politikerna i Stockholm stad om en riktad satsning på barn i behov av särskilt stöd inom grundskolan. Efter påtryckningar från föräldrar och ett nätverk av fristående huvudmän som aktivt uppvaktade beslutande politiker har Stockholms stad under våren även återställt finansieringen för gymnasieskolornas specialpedagogiska verksamhet genom ett riktat strukturbidrag.  

Anne Engardt menar dock att regelverket fortfarande är otydligt för fristående resursskolor, men hon hoppas att regeringens nya förslag ska tydliggöra förutsättningarna. 

– Behovet av fler platser på resursskolor är stort i hela regionen och det finns fortfarande många kranskommuner som avslår ansökningar om tilläggsbelopp för dessa elever. Botkyrka, Nacka, Värmdö, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands Väsby och Upplands Bro är några av de kommuner som avslår. 

– Elever som behöver en mer anpassad lärmiljö måste också få möjligheter att klara skolan och lära sig det de behöver, annars har vi ingen likvärdig skola som är till för alla elever. Därför är det bra att regeringen lagt fram ett förslag för att tydliggöra förutsättningarna för resursskolorna, säger Anne Engardt. 

Sofie Quant är aktiv i nätverket Rätten till utbildning som bildats av föräldrar till barn med autism, adhd och andra funktionsnedsättningar. Hon har själv barn på Snitz skolor:

– Det finns skolor som verkligen lyckas ta hand om denna elevgrupp, men de är alldeles för få. Vi efterlyser en bred politisk överenskommelse som skapar en långsiktig och fungerande lösning för elever med funktionsnedsättningar. En förutsägbar och tillräcklig finansiering av skolgången för dessa elever är ett av flera krav, säger Sofie Quant.

Nätverket driver den nationella kampanjen En skola för ALLA där de samlar in namnunderskrifter för ett fungerande skolsystem för alla. Enligt nätverket brister stödet i Sverige för barn med särskilda behov, vilket skapar stora konsekvenser för barn och familjer men även för lärare, övriga barn och samhället i stort. 

Länk till regeringens lagrådsremiss: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2022/02/resursskolor-och-tillaggsbelopp-for-sarskilt-stod/

Länk till nätverket #rättentillutbildning: https://www.rattentillutbildning.se/ 

Fakta: Snitz grund- och gymnasieskola

Snitz högstadie- och gymnasieskola ligger i centrala Stockholm och vänder sig till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som till exempel AST och ADHD.  Grundskolan har cirka 100 elever och gymnasieskolan cirka 200 elever. Eleverna kommer från hela regionen.