Ifs årliga Hälsobarometer pekar på flera utmaningar för folkhälsan i pandemins spår

Hälso- och sjukvårdssystemet har uppenbara utmaningar när det gäller tillgänglighet och samordning för den som behöver vård. Pandemin har inte gjort situationen bättre. Det visar bland annat statistik från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

– En slutsats är att det behövs förebyggande och tidiga insatser för att säkra befolkningens hälsa. Vi måste samarbeta över gränserna för att bygga en stabil välfärd, säger Ifs Kristina Ström Olsson. 

I Ifs Hälsobarometer 2022, den första i en serie årliga rapporter, samlar If insikter från offentlig statistik och en rad undersökningar som If låtit göra bland allmänheten och Sveriges småföretagare under pandemin. Syftet är att bidra till att höja kunskapsnivån om svensk hälso- och sjukvård och försäkringsbolagens roll i svensk välfärd.  

Ladda ner hela Hälsobarometern här. 

Några av slutsatserna i Hälsobarometern: 

• 40 procent av alla småföretagare litar inte på att deras anställda skulle få snabb tillgång till den skattefinansierade sjukvården om de blev sjuka eller råkade ut för en olycka och 57 procent av företagarna ser risken att själva bli sjuka som företagets största orosmoment. Det visar en If-undersökning specifikt riktad till drygt 1 000 småföretagare. 

• En If-undersökning från februari 2022 visar att 38 procent har svårare att upprätthålla en hälsosam livsstil vid arbete hemifrån. En tredjedel tycker att det är ungefär lika svårt som annars. Nästan en fjärdedel av respondenterna tycker att deras sömn försämrats under pandemin. Bland unga (18–35 år) upplever nästan en tredjedel försämrad sömn.
  
  
• Fler kvinnor än män vill jobba hemifrån efter pandemin, visar en undersökning If gjorde 2021, där 49 procent män svarade att de inte ville jobba hemma mer efter pandemin, medan bara 36 svarade att de inte vill fortsätta jobba hemma. 

• 16 procent säger sig leva i ett ekonomiskt ojämlikt förhållande. Även om båda parter anser sig överens om att förhållandet inte är jämlikt kan det skapa stora ekonomiska problem om familjens inkomster förändras, till exempel genom att den ena parten plötsligt står utan jobb. 

• Nästan var tredje person litar inte på att få snabb tillgång till den skattefinansierade sjukvården om de blir sjuka eller råkar ut för skada. Samtidigt tror 40 procent att tillgången till offentliga sjukvårdstjänster kommer att vara sämre om fem år än i dag. Det visar en stor undersökning bland 3 000 svenskar som If låtit Novus genomföra.  

• Sjukvården kommer i allt större utsträckning att märka av ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Samtidigt lider allt fler av mental ohälsa och behöver professionellt stöd. Det ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Förebyggande hälsoinsatser men ett mer proaktivt arbetssätt med tidiga och hälsofrämjande insatser kan bli ett viktigt bidrag för framtidens hälso- och sjukvård.