Allvarligt läge – Grönt näringslivsindex för animalieproducenterna fortsätter falla fritt

- När så mycket som var fjärde animalieproducent säger att de planerar dra ned på sin produktion innebär det stor risk för att vi kommer ha mindre svenskt kött i butikshyllorna nästa år, säger LRFs vd Anna Karin Hatt.

Framtidstron i animaliesektorn befinner sig just nu i fritt fall. För ett år sedan låg indexsiffran på 97, där 100 indikerar en neutral syn på den framtida konjunkturen. Nu ligger index bland animalieproducenterna på rekordlåga 66, en försämring med hela 9 punkter sedan första kvartalet 2022.

Förklaringen till den fortsatt försämrade synen på den framtida konjunkturen är konsekvenserna av Rysslands invasion i Ukraina som fått priserna på de insatsvaror som behövs för att producera att rusa ytterligare. Framför allt är det foderpriset som nu får gris- och äggproducenter att planera för minskad verksamhet. Sammantaget innebär kostnadsökningarna för lantbrukets insatsvaror en ökad belastning på det svenska lantbruket om ca 9,2 miljarder på årsbasis. Däremot ser andra branscher inom det gröna näringslivet, som växtodling, entreprenad och trädgård ljusare på konjunkturen, och delindexen för de branscherna vänder nu svagt uppåt även om samtliga fortsatt har en samlat negativ syn på konjunkturen.

- Långsiktigt råder det inga tvivel om att vi både har möjlighet och behov av att öka den svenska matproduktionen. Det krävs både av hållbarhetsskäl och för att stärka vår försörjningstrygghet. Men just nu befinner sig viktiga delar av det svenska lantbruket i stark kris och det krävs särskilda insatser för att lantbruket ska kunna ta sig igenom kostnadskrisen. Det är viktigt att riksdagen nu i juni enas och fattar beslut om stödet till lantbruket, så att det kan börja betalas ut och ut företagarna. Samtidigt krävs en fortsatt god prisutveckling på marknaden och att animalieproducenterna får betalt för vad det kostar att producera i Sverige, säger LRFs vd Anna Karin Hatt.

Räddningen för många företagare inom animaliesektorn kan vara skogsbruket. Två av tre jordbruksföretagare är också skogsföretagare och det är framför allt mjölkbönder och köttproducenter som vid sidan av livsmedelsproduktionen även äger skog. På skogssidan ser man nu hur priserna på massaved och trävaror stiger på grund av att utbudet på världsmarknaden minskar i krigets spår. Tidigare har Ryssland och Belarus tillsammans exporterat 8 miljoner kubikmeter sågade trävaror till Europa medan Finland har importerat 9 miljoner kubikmeter björkmassaved och flis från Ryssland. Dessa volymer måste nu ersättas med trävaror från andra länder vilket ökar efterfrågan och påverkar prisbilden uppåt.

För övriga branscher har de nedåtgående kurvorna börjat vända uppåt; Växtodling från 83 till 87,5, trädgård från 90 till 92 och förädling & tjänster från 94,5 till 99.

• Entreprenadföretagen har till stor del fått igenom sina prisökningar och oron har därför dämpats. Även hästföretagarnas oro har minskat tack vare att efterfrågan är fortsatt god.
• De småskaliga livsmedelsföretagen får det allt tuffare med ökat kostnadsläge och där man också ser att konsumenterna väljer bort de nischade produkterna i högre grad.
• För trädgårdsnäringen ser både prisutveckling och efterfrågan god ut. Däremot tynger fraktkostnaderna rejält.
• Växtodlarna ser mycket positivt på prisutvecklingen för nuvarande odlingssäsong. De som prissäkrar nu kan säkra försäljningen inför 2023.

Sammanfattning av Grönt näringslivsindex Q2:

• Q2 2022: 88,9
• Föregående kvartal (Q1 2022): 88,3
• Samma period föregående år (Q2 2021): 103,6
• Animalieindex visar på rekordlåga 66,5

Skogsbruksindex stiger kraftigt med nästan 9 enheter till 115