Lantbrukarnas Riksförbund

I dag presenterar regeringen årets vårproposition och vårbudget. För företagen inom det gröna näringslivet finns positiva nyheter som stärker företagens robusthet och konkurrenskraft. Samtidigt finns det områden där mer arbete behövs för att säkra en tillräcklig livsmedelsproduktion och beredskap i hela Sverige.

LRF:s vd Anna-Karin Hatt har idag meddelat att hon tackar ja till att nomineras som ny partiledare för Centerpartiet. Som en följd av detta lämnar hon från och med idag sitt uppdrag på Lantbrukarnas Riksförbund.

Naturvårdsverket lämnar varje år ett underlag till regeringens klimatredovisning. I årets redovisning säger Naturvårdsverket att Sverige kommer få svårt att nå sina klimatmål, både till 2030, 2040 och 2045. “Det här visar på vikten av aktivt skogsägande och långsiktiga regler i den svenska skogen”. Säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

I dag överlämnar Jordbruksverket sitt uppdrag till regeringen om hur en uppbyggnad av beredskapslager ska kunna stärka beredskapen på och omkring svenska gårdar. Myndigheten uppskattar att det kommer ta 5–10 år att bygga upp ett lager av spannmål och kritiska insatsvaror för jordbruket.

För att Sverige ska kunna producerar mer och bättre mat som stärker vår livsmedelsberedskap måste ett antal av betänkandet ”Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd” förslag bli verklighet. I LRFs remissvar lyfts flera av betänkandets förlag som extra brådskande. Vägen till stärkt beredskap går via ökad konkurrensförmåga, som ökad flexibilitet, minskad regelbörda och modern teknik. Samtidigt ökar Sveriges lantbrukare välbefinnande hos lantbruksdjuren. Framtiden är virtuellt stängsel, minskad konsekvenser av veterinärbrist samt flexiblare beteslagsstiftning.

Välkommen till LRFs presswebbinarium på måndag den 31 mars kl. 10.00. LRF går igenom de viktigaste åtgärderna för att stärka livsmedelsberedskapen. Åtgärder för att stärka lantbrukets konkurrensförmåga och ökat välbefinnande hos lantbruksdjuren. Utgångspunkten för presswebbinariumet är LRFs remissvar med konkreta förslag kopplat till regeringens utredning ”Betänkandet om konkurrenskraftig animalieproduktion och ett gott djurskydd”.

LRF välkomnar att regeringen äntligen presenterar den uppdaterad livsmedelsstrategin. Sedan den senaste presenterades, 2017, har omvärlden förändrats. Svensk livsmedelsproduktion står inför stora utmaningar och vi behöver öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

Idag deltog LRFs VD Anna Karin Hatt i ett möte om utvecklingen av matpriserna med finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren. Branschrepresentanter från övriga delar av livsmedelskedjan deltog också.

Idag har Klimatpolitiska rådet presenterat sin årliga rapport som granskar regeringens klimatpolitik. Den här gången med en fördjupning om det svenska jordbrukets klimatpåverkan.

LRF har förståelse för att Riksbanken avvaktar med ytterligare räntesänkningar och lämnar styrräntan oförändrad i mars. "Svensk ekonomi utvecklas sakta åt rätt håll trots lite snabbare inflation i början av året. Men det osäkra omvärldsläget med pågående krig och handelskonflikter är andra faktorer i vågskålen för räntepolitiska avvägningar." Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Vilket jobb kan leda till att du får en guldmedalj av kungen? Jobbet som mjölkföretagare förstås. Måndagen den 7 april delar kung Carl XVI Gustaf ut LRF Mjölks guldmedaljer till de mjölkföretagare som har levererat mjölk i toppklass under 23 år. – Svensk mjölk och mjölkproduktion håller världsklass. Det krävs oerhört mycket för att leverera på den här nivån i 23 år. Jag blir lika imponerad varje år och av varje guldmedaljör, säger Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk.

2024 var ett viktigt år för återhämtning för det gröna näringslivet. När 2025 inletts kan en stabil framtidstro bland lantbruksföretagen konstateras, som spelar en avgörande roll det svenska samhällets motståndskraft. Det framgår av den första kvartalsrapporten i konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund.

LRF presenterar idag en ny rapport, "Klimatåtgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp", som tydligt visar att jordbruket har en viktig roll att spela för att Sverige ska nå klimatmålen. ”Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Sveriges jord- och skogsägare brukar mark som våra familjer ofta ägt, investerat i och brukat i generationer. Med det kommer inte bara ett djupt kunnande, utan också en stark ansvarskänsla som går långt utöver det vanliga. Vi lever inte bara av vår jord, vi lever med den och för den. För oss och kommande generationer. Allt detta har LRF paketerat och kommer unboxas idag på Moderaternas Sverigemöte.

Sveriges biologiska mångfald behöver ett lantbruk som kan och vill investera. En begränsade faktor för framtida investeringar är alla lagar, regler och kontroll, där nu EU:s avskogningsförordning kan sättas upp på topplistan. Regeringens utredning för att anpassa svensk rätt till EU:s avskogningsförordning försöker mildra effekterna men når långt ifrån fram hela vägen. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. EU:s avskogningsförordningskapar en kontrollinflation där det långt ifrån är säkert att ansvariga myndigheter kommer klara av sitt uppdrag när EU:s avskogningsförordning börjar att tillämpas den 30 december 2025. Vad gäller då, hur kommer den enskilda lantbrukaren att drabbas?

Idag överlämnar Miljömålsberedningen sin slutredovisning till Regeringen om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, samt hantera upptag och utsläpp av växthusgaser inom jord- och skogsbrukssektorn. LRF hade önskat se ännu större framsteg i arbetet, framför allt på området om hur Sverige rapporterar skyddad natur.

Välkommen till LRFs presswebbinarium EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald idag, fredag den 14 januari kl. 08.30. På presswebbinariet kommer LRF analysera och kommentera utredningen "Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning” kommande förslag. Utredningen kommer att försöka mildra de stora konsekvenserna som EU:s avskogningsförordning innebär för Sveriges jord- och skogsbruk. Tyvärr riskerar utredningen förslag långt ifrån att räcka. EU:s avskogningsförordning kommer att få negativa effekter i form av minskad tillgång till förnyelsebar fossilfri energi och material samt betesmark, med minskad biologisk mångfald som följd. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. Lantbruket riskerar även att bli en brottslig handling.

I dagens Sverige kan bonden Kurt Hyttsten, 70, inte avverka sin skog. Samtidigt kan företaget Skistar, som äger alpina anläggningar i samma län, få godkänt tillstånd att avverka sin skog. Trots att båda skogarna har spår av samma fridlysta fågel. Så länge grundlagen inte förtydligas inom egendomsskyddet kommer rättvisan åka slalom mellan myndigheterna och lantbrukarna får betala.

På Aftonbladets debatt uppmärksammar LRF hur Naturvårdverkets kommande förslag på älgförvaltning "Jaktmin" skjuter ner klimatmålen. Naturvårdverket vill garantera att ett visst antal älgar kan fällas i de svenska skogarna varje år, det kommer göra det omöjligt att nå andra samhällsmål som exempelvis Trafikverkets nollvision och de svenska klimatmålen. Beslut som är fattade av riksdagen körs över av att svenska jägare ska känna att de har en meningsfull upplevelse när de jagar älg.

Utredningen “En modern personalförsörjning av det civila försvaret” har nyligen presenterats. “Det här är en viktig utredning för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Ju bättre förberedda vi är och ju mer vi kan säkra att vi har tillgång till den arbetskraft som krävs för att producera livsmedel även i kristid, desto bättre förberedda kommer vi vara för framtida kriser.” Säger Anna Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund.